För andra gången på en vecka (iaf vad jag vet) har en 18 mot Vällingby fått stanna mitt i växeln ner mot Brommadepån i Alvik, med resultatet att föraren fått byta körände och köra tillbaka tåget till Alvik. Båda gångerna har det varit tillträdande förare som råkat ut för detta. Det måste vara höjden av snopenhet; man byter ett par ord med avgående förare, garvar åt ett skämt, vinkar hejdå, trycker snabbstart och får stor råchock när tåget viker av från den riktiga tågvägen. Där blir det tvärnit och rop till TLC -’jag skulle väl till Vällingby?’ Frågan är om man egentligen ska lasta förarna för att de inte ställt om destinationen, när det är SL som har hjärntvättat oss i fem månader att 18 bara går till Alvik.
I övrigt har det varit en rätt händelselös kväll på TUB1. Två fall av tonårsgrabbar som håller i dörrarna för att polarna ska ut och pissa på plattformen, men inte så mycket mer. Södra bilen fick däremot ett digert uppdrag, att åka till Husby där TUB3 hade PUT. Som alltid när de orden yttras på radion blir det litet tystare i hytten, man grips av medkänsla för föraren som körde och även av allvaret att det faktiskt hade kunnat hända vem som helst av oss andra.
Kategorier: TUB1 · fredagkväll · linje 18
Slösurfade litet grann (sådär som man gör medan det väntas på att åka iväg till GUPet) och hittade ett kort blogginlägg på Yimby angående den nya dygnet runt-trafiken. Det är egentligen de efterföljande kommentarerna på inlägget som är intressanta, där diskussionen sträcker sig från fördelarna med förarlösa tåg till varför TUB ut till Täby skulle omvandla den fina förorten till en kåkstad… En annan fascinerande aspekt med dessa kommentarer är personernas uttalanden om hur SLs pengar borde användas. Förarlöst = inga förarlöner = fler avgångar, enligt fleras tycke. Vad täta avgångar skulle innebära dygnet runt även på vardagar rent kostnads- eller underhållsmässigt har de självfallet inte vägt in. För att citera en kollega: ‘trafikanterna har lärt mig att man får ha starka åsikter om saker man inte har någon som helst kunskap av’.
Det är i vilket fall som helst ett utmärkt och underhållande litet tittfönster in i folks fördomar om kollektivtrafiken, men även om varandras samhällsvillkor.
Kategorier: dygnet runt · förarlösa tåg · kollektivtrafik
Taggad: dygnet runt, kollektivtrafik, Yimby
Ah, då var den här: bloggen som tills vidare kommer att skrivas av en spärrvakt och en förare. Vi aspirerar inte på att vara lika bitskt briljanta som Hatbloggen eller stilistiskt suveräna som Lucknuckan, men vill ändå på vårt sätt bidra till mängden bloggar om Stockholms älskade TUBtrafik. Eventuellt kan det bli fler skribenter i framtiden, men vi börjar med två och ser hur det går. Häng med, dörrarna stängs. Pfft…
Kategorier: Uncategorized
