Fredag och löning, trevligt som bara den för Veoliahoran som givetvis jobbar hela helgen. Wheeeee! Givetvis var det extra bråttom hem samt en snäppet tidigare rusning än vanligt eftersom folk skulle hinna hem, käka, byta om och hasta vidare in till krogen. De första fyllorna rapporterade in vid tvåsnåret, men annars var det relativt lugnt på den fronten. Först framåt tio-elva började killarna stå och pinka kors och tvärs nere på Stockholms tunnelbanespår. På en nitton kunde man från utsidan se en tjej springa med en flaska höjd över huvudet genom tåget, jagandes några garvande killar. Fan vet vad som hade hänt, men magkänslan sade att ilskan hos flaskvifterskan var berättigad.
Men vi backar bandet till tre-tiden. Tur 27 fick order av TLC att starta om sin stationslista eftersom vagnarna i hans tåg hade gjort revolt och ropade ut fel stationer. Varje vagn hade sin egen specifika åsikt om vart tåget befann sig. Sagt och gjort, 27:an löste problemet galant. Minutrarna efter meddelade tur 1 att några ungar höll på att slå sönder Selecta-automaten på Vällingbys södra plattform. Detta är mycket populärt, även i Bagis var det Selecta-vandalisering på gång, men de osnutna valparna som klev av Veoliahorans tåg för att försöka tillskansa sig gratis godisbitar stannade i steget och bara glodde på maskinen. Den har nämligen blivit plomberad av företaget, det sitter en metallplatta där glaset egentligen skulle ha varit och automatens öde är ovisst. De där automaterna blir bara klottrade, sparkade, välta och kissade på vart man än kör, det är ett under att de fortfarande tillåts vara kvar på plattformarna. I juli var det en överförfriskad ung herre som tyckte att facket var ett utomordentligt ställe att pissa i, exempelvis. Hur kul är det på en skala för en ovetande trafikant att köpa en kexchoklad (mums!) en kvart efteråt och öppna luckan för att plocka upp den (ick!)?
Ingen eftermiddag utan regn är denna hösts motto, även denna eftermiddag infördes därför gult läge. Upptrappningen till läget följer ett etablerat mönster sedan ett par dagar tillbaka: en förare meddelar att det regnar. Resten av förarna tänker ‘Tyst, för fan! Det blir säkert torrt om fem minuter och då sitter vi där med sänkta hastigheter i fyra timmar.’ Radiotystnad följer. Sedan ropar en annan förare att det är halt i den och den backen. TLC slänger då ut en fråga till valfritt slumpat tåg på banan om huruvida det är halt. Föraren rapporterar att det är inte alltför farligt. Sedan ropar någon från andra sidan staden och säger att det halkar där nu. Då blir det kod gul. Så var det även denna dag, med tillägget att turen som blev tillfrågad meddelade att det inte var så farligt om man använde snöbromsen… vilket var ett big no-no för TLC. Numera är det strikt förbjudet att använda putsbromsen för att rensa bort vattnet, eftersom den tär på hjul och boggi. Översatt till ren svenska betyder det bara är ren skär bondtur om tågskrället stannar på vissa stationer. Lösningen borde vid det här laget vara att kräva leverantören på fungerande bromsar, men icke då. Självklart skjuts ansvaret återigen över på förarna -men är någon av oss egentligen överraskad? Nåväl. Kvällens första gula läge varade iallafall till runt halv åtta.
I norra änden av plattform två vid Gullmarsplan stod B och väntade på sitt tåg. Det hade börjat skymma ute. Skyltarna ville aldrig räkna ner till en minut, varför det gick att konstatera att Hässelby-kärran var försenad. Sju minuter efter ordinarie avgångstid från Guppet kom tur 33 nedkrypandes för backen. B noterade roat att det var en trafikledare som satt bakom körspaken, denne tyckte att det var väldigt halt ute och lämnade mer än gärna ifrån sig tåget. B undrade lite frankt om någon på TLC frågat varför turen var sen, vilket annars brukar vara deras standard om ett tåg släpar efter. Liksom TL på 33:an tycks de allt som oftast glömma bort hur det är att köra under dessa väderförhållanden. Svaret blev ett ansträngt leende. Sedan tog B över och halkade vidare ner till Hässelby.
Medan Veoliahoran lunchade klampade en förare in i mässen och frågade om någon hört vem det var som hade kört 26:an och huruvida föraren var okej eller inte. Som Spike även har skrivit, i en kommentar till gårdagens blogginlägg, började det bland förarna cirkulera rykten om att några klottrare hade givit sig på föraren och slagit honom. Förarlarmet hade tyckt att det var ett utmärkt tillfälle att sluta fungera och vakter hann därför inte tillkallas. Nu hade Veoliahoran inte hört detta på radion själv, dock vandrade strax en kall kår längsmed ryggraden eftersom det körts 17 tidigare på dagen. Återigen fick man sig en tankeställare. Våld och hot finns i konstant vår vardag som förare, frågan är bara vem det drabbar. Ofta när man får hot är de av det tomma slaget, men det är tamigfan lika jävla obehagligt varenda gång man hör att en kollega råkat illa ut.
Vid halv tio rapporterade tur 34 in att det duggade ymnigt i västerort och att Råcksta var halt. TLC sade typ ‘jaha’ och sedan blev det tyst på radion. TLC meddelade att tur 36, som vanligtvis ska ner i Vällingbydepån, skulle nu till Högdalsdepån istället och föraren ombads köra i transport till Alvik där han skulle bli avlöst. Mer tystnad följde från TLC. Sju minuter senare rapporterade man att det nu var gult läge på hela gröna linjen eftersom ett regnväder höll på att svepa in över Stockholm. Tio minuter efter det fick transporten 36 bautaslirning av tågkänningen efter 35:an och gled förbi den röda signalen, varpå tåget gick i nödbroms. Föraren hade kört försiktigt och hållt avståndet väl, men hade inte haft en chans att stanna när tåget plötsligt började fullbromsa samt snorglida. Han blev beordrad att stå kvar tills vidare. Någon minut senare ropade 18.1 upp och förklarade att han glidit förbi Alvik norrut. Föraren undrade om det var möjligt att vända i Åkeshov istället. Ordern från TLC blev att byta körände och åka tillbaka till stationen, eftersom tåget ändå belade växeln ned till Brommabryggan. Man återkom sedan till föraren på tur 36, som blev tillsagd att trycka P och köra till Alvik för ordinarie avlösning, där skulle han även invänta trafikbefäl. En halkkväll med smärre kaos, med andra ord. Det är bara att vara tacksam över att ingen fick för sig att nödöppna dörrar på ettan eller dra nödbromshandtag någonstans samtidigt. Då hade det varit fullfjädrad katastrof in the making.
Fyllorna drog som sagt igång på allvar runt halv elva. Flera incidenter följde på det, bland annat fick nian draget nödbromshandtag söderut vid Gamla stan, varpå trafiken stoppades bakom under några minuter. Uppe vid Gullmarsplan snubblade några killar ur Veoliahorans tåg och ställde sig ogenerat på rad framför näsan på en för att pissa ner avlösningsplatsen. Den förste att bli klar ställde sig mellan dörrarna och väntade på sina polare eftersom de skulle åka vidare. Man kan lugnt säga att det var en blöt kväll på flera olika sätt.
I skrivande stund har det varit både förbikörning Johannelund på polisens order samt ett tekniskt fel (vad nu det kan vara – spårledningsfel?) i banan. Veoliahoran är mycket glad över att ha lyckats ta sig hem innan det sistnämnda, eftersom det enligt SLs kära störningsinfo fortfarande är störningar i trafiken. Det står inte huruvida det ‘tekniska felet’ är löst eller ej på deras hemsida, i värsta fall blir det väl en bitterljuv överraskning imorgon.
