Veckans video

Världens mest irriterande klipp eller genialt? Veoliahoran vet inte och var tvungen att titta i omgångar för att orka med det. Vad tycker ni?

Småstoppens förlovade land

Som ni säkert redan har läst på Urspårning, var det rena stopp-julafton på bana 1 under middagstid då en transport CX-vagnar gick i nödis. Förseningar och pussel med förare på fel tåg som skulle hamna rätt följde. Nu var det väl bara så att det inte enbart var transporten från bana 3 som levde rövare. Nej, vid tvåtiden blev det ett smärre stopp när en transport CX-vagnar surt vägrade flytta på sig norrut mitt inne i stan. Denna gång kom foran på rull relativt snabbt och tågen som stått stilla kunde lätt ta igen förlorade minuter på respektive vändtider. Två timmar senare skulle transporten hem till bana 2 och orsakade ännu ett stopp… Frasen ‘jag får inte klicket från säkringarna’ blev dagens catch phrase.

Samtidigt tappade en tur kåpan över ett dörrpar, en annan fick dörrkrångel och var tvungen att stänga av den envisa dörren. På väg söderut från Vällingby meddelade tur 6 att han slängt av några ungar som lekt/alt. försökt förstöra flera av hans tågs dörrpar. Ja, vi har ju alla längtat efter fredagen, eller hur? Särskilt nu då folk har fått lön och allt. Detta senare märktes dessutom på att antalet fyllor inrapporterade tredubblades jämfört med en vanlig vardag. En tant var så berusad att spärren kontaktade TLC och varnade tågen när hon vinglade ner till plattformen Slussen söderut. Hon hamnade sedermera på tur 4, som fick det glada beskedet att damen hade med sig en shoppingvagn ombord samt att vakter skulle möta upp vid Gullmarsplan. Strax därefter ropade 32:an in att någon spillt ut en hel tetra rödvin över hela golvet på en av hans vagnar. Varpå jourstäd självklart fick rycka ut med moppen i högsta hugg…

Som om inte det vore nog var alla tvungna att ta dagisbevakningen till nya höjder med den fulla mannen på St:Eriksplan, som först hade rapporterats vara på väg ner på spåret, men som senare sågs sittandes hoprasad på golvet med ryggen mot en bänk. Varje gång han försökte resa sig upp skallrade knäna betänkligt och vinglandet var såpass svårt att det ansågs vara farligt för tågen att köra in med normal hastighet. (Utifall att han skulle försöka sig på att åka och då vinglade ner framför tåget istället för in i det.) Alltså kom anrop efter anrop med uppdateringar från förarna om vad som hände, samtidigt som Trygg-C höll ett vakande öga på karln via stationskamerorna och passade honom tills vakter dök upp för ett omhändertagande.

När Veoliahoran stannade vid stn Brommaplan kom en rödbrusig man med alkoholjäst andedräkt fram och frågade varför i helskotta förarfröken hade kört förbi Jordbro. Han skulle ju av där! En kort stund senare var han på väg söderut mot T-Centralen, men frågan är om han hade insett att han befann sig på tunnelbanan eller inte. Annars kanske han irrar runt på bana 2 vid det här laget.

Det var inte bara vagntransporter som jävlades under eftermiddagen, nej även tur 4 klappade ihop i Råcksta och orsakade stopp i södergående riktning på norra sidan stan. Veoliahoran hörde inte allt som sades, men tror att det talades om sekundär mod. Föraren lyckades efter mycket om och men få ner trasan i hallen, varpå tur 78 i Alvik till TLCs stora lycka snabbt frivilliganmälde sig till att bli en ny tur 4. Snart kunde tågen som stått stilla runt Vällingby börja röra sig söderut igen. Tjugo minuter senare meddelade tur 41 att de senaste två tågen som hade åkt förbi honom var målade på V2:orna. Den ena, tur 71, var känd sedan tidigare och efter en andra förares kompletterande beskrivning visade det sig att det andra tågsetet tillhörde tur 12. Ligistkidsen verkade med andra ord ha haft Farsta strand som klotterbas under eftermiddagen.

Vid niorycket drog spårbeträdandena igång. Jippi. Lovande inför helgen, eller hur?

Dagens snackis utöver transportstoppen var S-Bahn Berlin, en av spekulanterna på tunnelbanetrafiken. Det fanns diverse småblänkare i flera dags- och gratistidningar om dem idag. Några kollegor menade att man säkert kunde få sämre arbetsgivare, nyfiket var det kring hur spärrvakterna skulle reagera på att eventuellt bli omskolade till ett slags ombordströvande kontrollanter samt hur punktligheten förväntas höjas utifrån företagets vision om stadiga 95 procent. Roligast var det nog ändå att läsa om S-Bahn Berlin-VDns bestörtning över att de anställda inte får 13 månadslöner av Veolia -ty uppenbarligen är det så att Berlinförarna får en extra månadslön till julen. O_o Men, men. I januari får vi veta vilka vi kommer att arbeta för; Veolia, S-Bahn Berlin, MTR, Stockholm Tub AB (Keolis/Arriva), T-banebolaget i Stockholm AB (Eurailco, Frankrike/DSB, Danmark) eller Tågkompaniet/Ned Railway (dotterbolag till NS, Hollands SJ). Vad tror ni?

Snöbollar, strul och psykon

Trots att snön börjat smälta bort och har kvarlämnat rasslande mattor grus på plattformarna fortsatte såklart snöbollskastningen. En tur ropade till och med in ‘aggressiv snöbollskastning’ från sporthallarna vid Brommaplan. Hm… någon var jävligt arg på tränaren, eller vad?

Tur 72 fick ett nödbromshandtag draget och en dörr nödöppnad söderut i Vällingby som tack för hjälpen med extratågandet. Medan föraren gick bak för att återställa släppte TLC tvåan före från mellanspåret. Nitton parkerade i Johannelund. Nu var det emellertid så att både handtag och dörr saboterats på samma ställe i V3 (praktiskt taget bakom förarens rygg). 72:an var alltså klar snabbt med alltsammans, men tyvärr är Vällingby söderut si och så vad gäller radiosändningen. Först en bra stund efter att föraren hade kommit tillbaka in i hytten gick det att sända och få igång trafiken söderut.

Det blev ett allmänt strörapporterande från extraturerna i Högdalen och Vällingby. Några förare fick bara med sig två vagnar ut och 79:an saknade signalflagga i hytten. Mitt i ropströmmen meddelade en nitton att strömbegränsningsmärkets slutmärke var felvänt i Hagsätra. (Detta skrevs upp för att åtgärdas senare, Veoliahoran tyckte dock att märket saknades helt när det var dags att köra förbi däruppe.) Sedan fick tur 23 en hel hög olika felkoder som alla mer eller mindre gick ut på att tåget hade fått en hastighetsbegränsning som innebar att 60 km/h bidde maxfart. En omaktivering vid ändstation senare var problemen lösta.

Problem som uppstod och lämnade kvar obehag var av våldsslaget denna dag. Tur 4 anropade TLC från St:Eriksplan för att meddela att en trafikant sett en kille dra upp en pistol ur en väska. Inga resurser fanns att tillgå, polisen meddelade att de kunde möta upp först i Vällingby. Killen gick av stn Fridhemsplan och sågs sedan inte till. Nästa tur att få en beväpnad dåre ombord var tur 7, som några timmar senare kunde rapportera att en man med ett tillhygge/en mejsel av något slag slog på saker, säten och efter allt möjligt i tåget. Vakter kunde komma tidigast Farsta Centrum, varför mannen självklart gick av i Hökarängen och de fick avbeställas. Något hade tydligen även hänt på tur 35, eftersom ett TB dök upp Gullmarsplan norrut och plockade bort hårddisken från tåget. Tjugo minuter senare ropade tur 36 om en knäppgök som slog efter folk inne i hans tåg, flera trafikanter hade varit nära att få smockor. Precis som i fallet med föregående våldsverkare gick denne man av några stationer senare. Det dröjde inte länge förrän tur 9 ringde TLC för att rapportera att en kollega (spärris) hade blivit hotad av sex ungdomar i Farsta. Vakter skickades omedelbart till platsen för att leta efter de tre killarna och tre tjejerna som, (när de förstått att föraren uppmärksammat dem), hade lagt benen på ryggen.

Det var en smärre lättnad när tur 42 meddelade att han hade en bunt överförfriskade personer ombord som satt och skrek samt tjoade bakom ryggen på honom några sittplatser bort. Äntligen ett hederligt enkelt fall av fylla. Han befann sig Slussen norrut och blev gärna av med dem. TLC lovade ringa efter vakter. Fem minuter senare kunde föraren följa upp första anropet med informationen att de hade gått av på stn T-Centralen, fortfarande skrikandes. Men de var inte svåra att missa eftersom de bar tröjor med texten ‘Berga Jordbruksgymnasium’ på ryggen. Givetvis följde torr TL-humor på detta: ‘Då var det fyllesvin alltså, då vet vi.’ Det var så dåligt att det blev kul. Och lite småfniss behövdes garanterat efter några timmars våldspsykon ute i vagnarna.

Dagen som rann bort

Veoliahoran önskar verkligen att det fanns något att skriva om idag, men det gör det inte. Ingenting stort och pampigt i stil med ett heltimmesstopp eller total växelhopklappning in till samtliga depåer eller liknande.

Nej, det känns nästan som om man har på en raspig gammal grammofonskiva inne i hytten där nålen har hakat upp sig på ’snöbollskastning- snöbollskastning- snöbollskastning- snöbollsk-’ och så vidare… Åttan fick in snö i tåget vid Ängbyplan, 33 fick en iskoka kastad på taket, det gick ut allmänt utrop om snövandaler till både höger och vänster. Några buskids i västerort fick även för sig att hoppa upp och ner mellan plattformen och spårområdet, vilket vid denna årstid skvallrar mer om deras hjärn- än buskapacitet. Tågen varnades självklart.

När 38 stod still inne i stan hoppades Veoliahoran irrationellt på någon sällsynt felkod som kunde liva upp dagen, men nej. Turen kom på rull. Kvar i Gamla stan stod dock tur 75, som blivit tillsagd att stå där tills dess att en montör hoppat ombord. När 38 kom på rull hävdes ordern, vilket 75 missade. (Veoliahoran misstänker allmän folksamling utanför turens hytt; ‘varför står vi still, när ska vi åka, varför är zebror randiga’, etc.) Det höll nästan på att bli stopp! Men efter att föraren frågat om det gick bra att åka kom även den turen iväg. Hej och hå vad lugnt det var ute på banan, med andra ord. Den nya kullen förare, som var ute och praktikkörde denna kväll, fick alltså dessvärre inte vara med om någonting rafflande.

I den nya följetongen ‘dörrpermissivknappen i Rågsved’ kan vi dock rapportera att två varselklädda herrar var ute och fipplade med det felet under eftermiddagen. Enligt uppgift från kollegor i mässen skulle problemet vara löst och mycket riktigt; när Veoliahoran rullade förbi fungerade det minsann att göra en vanlig dörrmanöver! Hurra! All cred och sofistikerade golfapplåder.

Alla snöbollars iskalla kväll

När Veoliahoran kom till jobbet hade precis ett stopp på grund av vagnfel släppt och som alltid blev det allmänt kaos med efterföljande omtågningar, spräckta avlösningar samt förseningar. Förseningarna ordnade upp sig relativt snabbt, problemet att fel förare satt på fel tåg tog betydligt längre att lösa och TLC plus TX slet i sitt anletes svett för att få ordning på alltsammans. Några timmar senare började tingen lunka på som vanligt ute på banan.

Snöskottarna som under helgen kuskat runt till olika stationer i söderort befann sig nu i västerort för att göra plattformarna framkomliga. De var duktiga på att ge klartecken, såpass att tre stycken kunde stå på rad på olika delar av plattformen och en efter en fyra av signalen. Ett jädrans ljusklickande blev det. Framåt kvällningen fortsatte de göra dagsignaler, vilket inte syntes så bra. Någon av dem hade behövt ha en signallampa med sig, men de var ändå ganska långt in på plattformen många gånger och befann sig inte direkt i fara. Man kunde även se deras varselkläder på långt avstånd.

När vi ändå talar om varselkläder är det värt att nämna tur 78, som ropade in att en man i grön varselväst befann sig i tunneln vid Odenplan. Mannen hade givit föraren en dagsignal i beckmörkret, varför karln upptäckts i sista minuten. TLC varnade tågen i närheten, medan mannen lämnade spåret snabbare än kvickt började man försöka få tag på honom. Det var oklart huruvida han var inskriven på arbete eller inte där.

Snöbollskastandet fortsatte under eftermiddagen och kvällen på samma sätt som igår. Veoliahorans tåg blev snöbollskastat tre stationer i rad, samma sak hände över hela Stockholm med kollegornas tåg och vi närde nog alla en smärre längtan efter att grille de små asen med eldkastare. Skämt åsido, tur 27 ropade in att fyra glin kastade snöbollar i Björkhagen, en artontur rapporterade att några kids ockuperade bron vid stn Gubbängen, några timmar senare blev 41:an prickad nära Johannelund, sedan beslöt sig en hel hop personer för att det var en briljant idé att ha snöbollskrig på stn Åkeshovs södra plattform…  snart ropade även en sjutton, 25 (?) att det nog var en god idé att skicka vakter till Björkhagen eftersom ungarna där uppgraderat sin djävlighet ett snäpp. Eller som föraren uttryckte det; ‘de laddar bollarna med sten, så om ni vill ha rutorna hela…’ Trygg-C kontaktades. Det slutade förstås inte där, även nian ropade in snöbollskastning från Tallkrogen och säkerligen kom flera fall efter det.

28:an meddelade mitt i snöfajtandet att hennes tåg blivit målat nere i Skarpnäck. Kollegan som kört det andra sjuttontåget hade meddelat att det luktade sprayfärg och visst var det riktigt; ett dörrpar hann vandaliseras innan avgång. Föraren fick skriva på det, eventuellt skedde ett tågbyte senare men det är ingenting Veoliahoran hörde något mer om.

En lattjo pryl denna eftermiddag och kväll var Rågsved. Jupp, stationen. Eller rättare sagt Rågsved söderut, där det inte gick att öppna dörrarna utan att trycka på dörrpermissiven. Frågan är om det är en bugg i systemet som stör eller om det är snön som är boven i dramat. Fortsättning följer.

Det blev inget växelkaos av den magnitud som en förare igår förutspådde likt en vinterns domedagsprofet. Ett växelfel i Åkeshov på förmiddagen, som sedan upprepades litet senare, var allt. Tja, förutom det där växelkajkot i Vällingby vid tiotiden som gjorde att ett allmänt meddelande släpptes om att linje 19 gick via mellanspåret…

Att sopa eller inte sopa, det är frågan.

Denna arbetsdag präglades precis som igår av snön, minus diverse fylleincidenter. Hässelby gårds belysning krånglade (förbikörning, skoj, skoj) och en förare ropade in för att meddela att en trafikant kommit fram och sagt att han kört förbi Bandhagen. Så då hade han nog gjort det. Ett solklart fall av temporär förarblackout. Det drabbar oss alla förr eller senare, vi är trots allt bara människor allesammans.

Någonting som däremot i teorin borde fungera, eftersom det styrs mekaniskt samt via datorer, är banan. Idag ville den inte riktigt samarbeta med oss och TLC svor tyst över det faktum att ett flertal växlar inte gick att få i kontroll. Snön blåste över växeln i Alvik mest hela tiden, kändes det som. Ett par gånger gick det inte att ställa om den och de förare som inte kunde vända nere i Bromma fick gå i transport till Åkeshov och byta körände där istället. Mer krångel med växlarna blev det även i depåerna. Både Högdalen och Vällingby hade problem med växelvärmen; växlarna blev inte tillräckligt varma och frös fast alternativt hade för mycket snö packade runt sig. Att spetta växlarna fungerade knappt det heller. Hemgångarna fick helt enkelt åka in dit de kunde medan man jobbade på att lösa problemet. När arbetsloken kom ut vid tolvtiden ombads de flesta att gå ut och sopa växlarna framför sig så att det skulle gå att ställa om dem.

Virvlande snö, halkiga plattformar och växelstrul. Fortsätter det snöa har vi med andra ord en mycket spännande tid framför oss, go’vänner!

Vinterhelg

Man märker att det är vinterhelg i Stockholm när man är ensam på plattformen i väntan på tåget och alla andra trafikanter står tätt packade innanför stationsdörrarna i sina snyggkläder. Hela eftermiddagen åkte snöskottarteamet runt på stationerna för att rensa plattformarna från snö, vilket självklart gjorde att det bildades snöhögar av varierade storlekar längsmed hela plattformsmitten. Ungarna i både norr- och söderort tyckte det var skitkul, många såg detta som ett gyllene tillfälle att ha snöbollskrig alternativt att pricka förare eller tåg för skojs skull. Rapporterna om snöbollskastning fullkomligen strömmade in från de olika turerna. Snön och kylan medförde även andra problem. Ett värt att nämna var när tur 6 ropade om att det på Tallkrogens plattformskant norrut hade bildats is så pass att hyttdörren hade fastnat. Från TLCs håll kontaktades DLC för att hugga bort eventuella anomalier där. Även istappar från ITV-er och plattformslampor utgjorde småproblem som säkerligen kommer att lösas under de närmsta dagarna.

När det blir kallt ute blir tuben även ett varmt ställe att söka skydd på för stadens många hemlösa och uteliggare. En sådan herre som orsakade ett flertal inrapporteringar hade lagt sig med sitt pick och pack vid foten av Medborgarplatsens trappa nere på plattformens mitt. Han låg där och sov, såg det ut som. Många var givetvis oroliga för mannen och personal skickades ut för att bedöma läget. Han är långt från ensam, en del personer tar det så långt att de ger sig in i tunnlarna i jakt på ett varmt skrymsle, såsom den legendariske tunnelliggaren Hatbloggen brukade skriva om. Andra kör på lightvarianten att planka in samt åka linjen tur och retur tills det är dags att ta tåget ur trafik. Tur 1, 4, 26, med flera hade sovande eller liggande. Tur 40 fick en liggande också, det visade sig vara en tant som slagit i pannan och börjat blöda lite. Kvinnan ifråga hade sagt till föraren att hon kände sig trött, en sjuksköterska i vagnen hade påpekat att ambulans förmodligen vore en bra idé för säkerhets skull. Vakter skickades av TLC för att bedöma läget.

I mässen bjöds det på ett nytt nummer av Veolia Transport-Nytt där en kort artikel med vår flitige kommentator Bea finns tryckt på sidan fem. Blå linjens korplag i fotboll presenterades på sidan intill (när följer röda och gröna efter???) och som alltid är det skoj att läsa ‘ros till den och den’-spalten. Ännu en intressant sak var också SEKOs lapp från mötet med SL, där man nästan kan misstänka att SL har snubblat över och lusläst ett av Veoliahorans tidigare inlägg. Man låter meddela att det senaste utkastet till uniformen är mer dressat samt att den turkosa färgen på Access-informatörernas jackor inte är densamma som kommer att användas i den slutgiltiga uniformen. Istället för aquaturkos kommer färgen vara oceanblå. På det hela taget lät det som om facket och SL haft ett schysst samtal, där man med tydlighet sagt att all input från personalen kommer att vägas noga i utformandet av uniformen. Mycket bra! Veoliahoran diggar SL och vill representera på ett bra sätt, genom att visa företaget från sin bästa sida i proper klädsel. Gärna mer svarta färginslag och god passform för olika kroppshyddor önskas. En provkollektion kommer att finnas till beskådan på TX från vecka 51. Passa på att glida förbi och kolla in det framtida tutf- och spx-modet, med andra ord.

Att det snart är december fastslogs även rejält över radion när de tryckte på sändknappen uppe på TLC för att kontakta evenemangståget. Man kunde höra TL säga ‘Evenemangståg nittio-’ och sedan ett övermuntert ‘Nu har vi jul…’ som trallades innan sändknappen raskt släpptes. Det blev tyst en kort stund, sedan sände TLC igen men utan musik i bakgrunden för att meddela hur evenemangståget skulle köra. Det var mysigt med lite julmusik i hytten, om så bara för en kort sekund. Veoliahoran log svagt och svishade iväg med tåget in i kvällen.

Sekundärt veckoslut

Ännu en härlig snödag! Den inleddes med att 24 fick ett samtal på nödtalenheten från en trafikant som berättade att en kille klottrade på golvet. TLC meddelade att vakter kom tidigast T-Centralen. Men dessvärre fanns det inga resurser där just då, varför det skulle bli Slussen eller Gullmarsplan istället. En av de första fyllorna rapporterades även där i krokarna och Veoliahoran vaggades in i rätt fredagsstämning.

Strax efter detta gick tur 23 i sekundär mod och blev tillfälligt ståendes i Bagarmossen medan föraren aktiverade om. Den första hyttomaktiveringen misslyckades, varför en hel omaktivering blev aktuell. Under tiden kontaktade TLC 24:an och beordrade föraren att avvakta i Kärrtorp tills man visste huruvida det skulle gå att köra hela vägen eller ej. Om det inte skulle gå blev det motspår genom växeln direkt efter stationen. Tur 22 undrade om han kunde lämna Skarpnäck, vilket gick bra. Den sekundära moden släppte inte på tur 23, men föraren meddelade att han nog kunde rulla ner till Skarpnäck och göra en ny omaktivering där. Jomen det lät kanoners tyckte TLC, som sedan gav 24:an i Kärrtorp klartecken att köra som vanligt. När 23:an stannat i Skarpnäck och gjort den där omaktiveringen fungerade det fortfarande inte. Efter allehanda knep och knåp blev avgången inställd. Tur 25 fick vänta i Bagarmossen eftersom Skarpnäck således var fullsatt. Södra bilen landade för att hjälpa till. Ett par minuter innan 25:ans avgångstid fick förare och TB en preliminär ordning på tåget, som fick åka i bakvattnet på C upp till bryggan Gullmarsplan. Där stod trasan parkerad under större delen av eftermiddagen och kvällen medan montörer från Tågia bekymrat mekade och felsökte. Till slut kunde iallafall trasan köras in i depån.

Någon timma efter debaclet med 23:an ropade TLC ‘Vilket tåg är på väg upp till Vällingby?’ Inget svar. Några försök senare samt en omfrasering till ‘vilket tåg går upp från depån’ svarade tur 46 att det var han som var på väg upp. TLC upplös honom om att tåget skulle gå ut via Råcksta, men för den här gången gick det bra att åka söderut från mellanspåret. För att förtydliga det ännu ett steg passade de på att tillägga att turen skulle gå i trafik först från Åkeshov. Jodå, det var självklart, tyckte föraren.

Snart harklade sig P på radion och rapporterade att två ’stenhöga lirare’ lallade runt på en plattform och att vakter behövdes. Stunden efter det kom en önskan från en förare om fler vakter, denna gång för att titta till en herre som försökt hinna med hennes tåg, men som snubblat och slagit huvudet i plattformen. Fyllan och stressen var igång på allvar, med andra ord!

Veoliahoran lyckades klämma flera personer i rad under resan genom stan, samtliga var av kategorin ‘vi som klämmer oss själva-klubben’. Mycket tröttsamt. När turen med den snubblande mannen beskrev honom som iklädd grön jacka och med ‘väldigt bred mittbena’ (mao flintis) var det trötta gapflabbet som följde enormt välkommet. Fnissandes i hytten lyssnades det sedan till kvällens andra pärla när 46:an inne i stan hade smockfullt tåg, lasttrycksfelkoden och försökte beskriva läget. ‘Folk trycker på både fram och bak, ut och in. Det liknar helvetet.’

Tur 26 skulle enligt en söderåkande förarkollega ha en liggande i V3, men hade inte fått någon indikation från trafikanterna där på att något skulle vara fel. Förmodligen hittades ingen däckad person eftersom ingenting mer hördes om den saken. Ännu en liggande snubbe noterades på en annan tur, som torrt svarade att han nog visste vem det rörde sig om när TLC meddelade den glada nyheten. Vakter skulle komma efter vägen.

I sanning liknade det helvetet. Man skulle kunna tro att det var löningsfredag eftersom stockholmarna deperat strömmade alt. kastade sig in i tåget likt lämlar i frenesi på väg mot undergången. Framåt sjutiden började det däremot bli lugnare, äntligen kunde man andas ut lite. Då kom snön! Först rapporterades en tur norr om stan att snön föll i västerort (då hade det snöat över hela banan en halvtimme, men varit tyst på radion). Efter TLCs allmänna varning till tågen om västerorts eventuellt hala sträckor kom ett andra anrop från en förare som menade att det faktiskt snöade i söderort också. Alla förare anmodades inkomma med ytterligare rapporter om halka. I takt med att snön föll, föll även tystnaden på radion eftersom ingen förare ville ha läge gul utfärdat. Det var inte så farligt halt heller, bara någon fläck här och där på de vanliga ställena.

Tur 31 ropade sedan att ungarna på Vällingbys plattform hade upptäckt BIG BAG-påsarna med byggskräp i och försökte få ned dem på spåret. Ojsan, det var inte så bra, svarade TLC. 31 replikerade med att han och flera anmält risken med byggpåsarna ett antal gånger de senaste veckorna, något måste göras åt dem. TLC kände till detta och lovade att få igång processen. Vi får se hur det går… en god nyhet gällande byggskräp är iallafall att betongklumparna på Thorildsplan inte längre ligger och utgör potentiella frontrutskrossare/banhinder. Polisen stannade sedan mitt i all yra tågen i Skanstull vid halv åtta. Under tio minuter höll man trafiken stången, för att sedan släppa på den. Folk var minst sagt aktiva.

Tur 34 gjorde ett smågenerat anrop till TLC för att meddela att tåget glidit förbi växelknappen in till anvisat spår i Högdalsdepån och att hon nog måste byta körände. TLC undrade vilket spår tåget var på väg in på, föraren ombads sedanvänta en stund och Veoliahoran sympatiled lite där -i nio fall av tio brukar det inte gå att impulsbyta spår i HÖ. (I VY brukar det i regel alltid gå bra, de har väl blivit vana med tanke på sin djungel av växlar som förleder förare att köra vilse.) Men denna kväll var depåpersonalen på snällhumör och föraren kunde glatt köra in på det nya spåret.

Nästa förare på 31 ropade snart för att göra TLC uppmärksamma på att det nog befann sig en oerhört berusad person vid stn Hötorget. -Han hade krupit ut ur hennes tåg precis innan. Tur 28 varnades och konstaterade att klockan bara var strax efter tio, det var för tidigt att börja krypa så dags men visst skulle han ta det försiktigt. Någon timma senare hojtade 38 att polisen var på plats i Bandhagen, det hade tydligen varit rån där, tåget skulle genomsökas. Veoliahoran skakade bara på huvudet, nöjd över att landa i Gullmarsplan där det var slut för dagen och gick att lämna kaoset bakom sig. I samma veva påbörjade tunnelbanepolisen och ordningsvakterna sina trygghetskontroller. Man misstänker ju att det lugnt lär bli några napp ikväll…

Veckans video

En sak som har efterfrågats via mailen är fler förarvideos. Här bjuder vi på något så grundläggande som förarutbildning i CX-tåg på röda linjen. Håll till godo!

Kvällen då snön kom till Stockholm

Igår var det ju nödbromsarnas gyllene afton. Dagen började inte sämre, utan en förare kunde lugnt rapportera att en kollega som åkt mellanhytt kommit åt svampen och därför måste han gå bak för att återställa. Svampen är vår egna lilla nödbromsknapp i hytten och det händer någon gång ibland att en kollega med väskan eller annat råkar trycka in den. Många gånger har denne snuddat vid knappen med en arm, då känns det och kollegan återställer genast själv. Andra gånger är det väskan som spökar och då kan kollegan mycket väl redan ha hunnit lämna hytten. Så var det i detta fall. Efter några minuter kom turen på rull igen.

Tur 26 meddelade att någon miniligist varit framme med spritpenna och klottrat på glaset till ITV:n i Kärrtorp. Man kunde se tåget, men det var störande att ha krumelurer i vägen. TLC lovade att skicka ut folk via DLC för att rengöra glaset. Men vi känner alla glinen på sjutton och vet att de säkerligen bara övar inför någonting större. Fortsättning följer, med andra ord. Mer fixeri skulle det bli, denna gång med ett tåg. Tur 73 hade allmänna småproblem, bland annat hade kontrasignalen slocknat. Den hade iochförsig lagats i depån, men gick sönder igen ute på linjen. Tjugo minuter gick efter felrapporten, sedan kom den kända frasen ‘Teeee-elll-seee frååån Holm’ över radion, vilket betydde att linjemontör Holm skridit till räddning likt den varselklädda Superman han är i rusningen. Han hann med att kolla/småfixa med en hel del tåg ikväll.

Det var inte bara Kärrtorp som hade aktiva glin denna eftermiddag och kväll. Snart ropade tur 72 chockat för att berätta att ett par grabbar vid Odenplan roade sig med att kasta sten på frontrutan. Det är förbannat läskigt när idioter langar saker mot rutan; det går fort, något svishar till och sedan hör man en hög smäll. Klart som fan att man får hjärtklappning! Ungskrällen. De hade självklart hoppat på samma tåg och åkt med upp till Skärmarbrink, där det snart var dags för stenkastning igen. Denna gång mot tur 23, som raskt rapporterade in det. TLC varnade nästa tåg för de två smådjävlarna och kontaktade Trygg-C. Förmodligen hoppade dock grabbarna sedan på första bästa tåg därifrån. Vissa gånger önskar man att barnagan fanns kvar, inte sant? Morr.

Hastighetsbegränsningen på 30 som suttit uppe mellan Brommaplan och Åkeshov i bägge riktningar under ett par veckor var idag nedplockad. Tur var väl det, vi skulle alla strax behöva varenda lång 70-sträcka för att vinna tid. Det började nämligen snöa, till Veoliahorans stora förtjusning! Vita flingor singlade ner en efter en mot den mörka kvällshimmelen och mysfaktorn steg ordentligt inne i hytten. Tur 43 som stod i Vällingby informerade TLC om att det började bli riktigt halt ute i Västerort på grund av snön. De reagerade genom att som vanligt ströfråga turer om banläget. En av de tillfrågade sade att det inte var halt där han befann sig, men att det inom kort säkert skulle bli slirigt. De tycktes nöja sig med det och intrycket man fick var att det säkert snart skulle bli lägesändring. När 43 meddelade att hon glidit förbi Blackeberg och stod 50 meter in i tunneln utfärdades läge gul med expressfart. Som för att understryka beslutet ropade en förare från Abrahamsberg och upplös TLC om att han kört förbi norrut riktigt rejält. Efter ett tag var det inte lika halt längre, bromsarna tog ganska bra men läge gul varade ändå resten av kvällen eftersom snöfallet varierade från tyngre flingor till direktsmältande smånålar. Den senare kategorin ger halare spår än den första. (Nu snöade det faktiskt i söndags också, men denna kväll höll snövädret i sig längre.)

En tant på Veoliahorans tåg kom fram vid Odenplan norrut och frågade om någon visste hur man tog sig till Stureplan. Självklart informerades hon om att ta tåget på andra sidan tillbaka till Centralen och där byta till Röda linjen mot Mörby centrum eller Ropsten för att gå av vid Östermalmstorg. Tanten fick förtvivlat ur sig: ‘Men jag kan inte åka till Centralen, det tar för lång tid! Då kommer jag för sent dit jag ska!’ Veoliahoran förklarade försiktigt att gröna linjen inte går förbi Stureplan. Tanten stirrade på en som om man ljög, att tåget inte stannade vid Stureplan tycktes vara det mest oerhörda hon någonsin hört. Skojade föraren med henne? Nej, tyvärr, meddelade föraren. Hon lommade till slut över till det inkommande tåget på andra sidan iallafall. (Det måste vara som så att hon var en av de trafikanter som sällan använder tunnelbanan och helt enkelt hade hoppat på fel tåg i Slussen eller Gamla stan.)

Framåt halv åtta hojtade tur 23 på radion om att ‘två lirare står och gömmer sig i ett av vindskydden vid Stora Mossen -med en stor maskindriven gräsklippare’. Tågen runtomkring varnades, eftersom det av solklara skäl inte är tillåtet att ta med sig sådana doningar på tuben. 37:an som precis då hade stannat och öppnat dörrarna där fick veta att männen knatat ombord på hans tåg. Man stoppade alla tåg bakom tur 37 medan föraren jagade av dem med hjälp av handmikrofonen. Vakter var på väg utifall att de skulle utgöra ett problem, men efter en kort stund lämnade de både tåget och stationen. För er som läser bloggen är det säkert bekant att Stora Mossen även fick stå värd för något korkskaft som försökte få ombord en utombordsmotor för ett par månader sedan. Veoliahoran kan avslöja att det just oftast är Brommaborna som försöker ta med sig konstiga otympliga saker på tunnelbanan. Bokhyllor, soffor, byråer, vindmaskin storlek XL, tandemcykel, studsmatta, etcetera. I nio fall av tio nekas de att åka, men det händer tyvärr ändå ibland att något slinker igenom.

Kvällen avslutades för Veoliahorans del med att övningståg 81 (som var på väg från Gullmarsplan) hälsade TLC att en banarbetare precis hade skuttat ut rakt framför dem och sedan sprungit tvärs över spåret. Evenemangståg 97 varnades omedelbart, någon på TLC höll säkert även på att ringa och höra vilka det var som rände runt därnere. Med tanke på hur resten av elevernas arbetsliv kommer se ut ute på linjen skulle man kunna kalla händelsen för ett genrep inför de obligatoriska fyllespårbeträdena varje helg.