Vad hände ikväll, egentligen? Hm… inte mycket alls. Radioanropen bestod mest av någon fylla hit eller sovande dit. Långa stunder var det helt tyst på radion, såpass att man nästan misstänkte att M av pur tristess ropade in sina frontrutor som mjölkiga. Det är förvisso ett ökänt problem med rutorna nu sedan skyddsfilmen klistrats på 99,9% av vagnparken. Sikten blir riktigt urusel när solen ligger på. Då har man bara en mjölkvit hinna över hela rutan. Vadå se plattformen, liksom…
Tur 8 hojtade till mitt i det tysta ingentinget och meddelade TLC att de borde tala med bangubbarna vid Fridhemsplan. Den ene hade sprungit tvärs över rälen samtidigt som den andre visade klartecken. Det blev tyst på radion några sekunder och sedan försäkrade TLC att bangubbarna skulle kontaktas.
Framåt nio-tio ropade några turer om fyllor och okontaktbara personer/sovande (?) vilka omgående avvisades eller lyftes av tågen med hjälp av alla de vaktpatruller som inte verkade ha någonting att göra denna lugna kväll.
Medan vi på bana 1 hade en urlugn kväll tycks bana 2 för någon timma sedan ha fått en intressant start på natten med ordningsproblem i Fruängen och förseningar på 25 minuter…
Ett vagnfel inledde eftermiddagen. Tur 43 fick tömma ur, trycka P och gå i transport för att komma ur vägen i början av rusningen. Tack och lov för det, vi vet alla hur besvärligt det kan bli med en trasa som blockerar all trafik samt därmed skapandes köer från Stockholm till Halland.
Tur 26 anropades av TLC som sade att hon eventuellt hade ett sjukdomsfall i V2. Föraren hade precis lämnat Åkeshov och hade under vändningen inte sett någonting som avvek från det normala. Framme vid Brommaplan blev det parkering under några minuter medan V2:an inspekterades. Inget sjukdomsfall kunde dock konstateras, både 26:an och övriga tåg som stått still söderut körde således på signal. Tur 27 ropade strax därpå om en slocknad kontrasignal. Montör hade åkt med och omhändertagit vagnfelsrapporten, men lampan var fortfarande mörk. Frågan var nu om han bytt lampan eller inte. 27 meddelade att en ny rapport skrivits eftersom felet ej var åtgärdat. Sjuttonturerna fortsatte för övrigt få den numera obligatoriska 1031:an i Åkeshov. Var och varannan förare ropade om denna felkod, men det påverkade inte driften av tåget annat än i två fall under eftermiddagen. Dessa två gånger gjordes omaktiveringar för att tåget skulle dra ordentligt.
Helgen pyspunkestartade med tur 2:s varning om mannen som stod med halva kroppen lutad ut över norrspåret på stn St: Eriksplan. Tur 21 beordrades köra försiktigt in, men kunde inte hitta något. Det beskrev ungefär halva eftermiddagen; någon ropade in om konstiga eller dåraktiga (mest alkoholrelaterade) saker som siktats på en station och sedan kom nästa tåg som försäkrade att allt var lugnt. I Tallkrogen var det mindre lugnt, ty där pågick stenkastning precis norr om stationen. Det var närmare bestämt stackars tur 9 som bombarderades av glinen, vilka självklart flydde hals över huvud efter nidingsdådet. Vakterna hann inte ens kallas ut innan tur 7 meddelade att pojkarna flytt sin kos. På linje sjutton låg tydligen litet snö kvar, ty därifrån rapporterades snöbollskastning. Annars? En mycket lugn fredag.
Turer i Farsta strand varnades för tre tjejer som skulle vara på klotterstråt… men förarna såg inget kludd, klotterattacken för kvällen råkade en nitton ut för på andra sidan staden. Tur 31 i Hässelby strand meddelade att någon stått antingen på kopplet eller plattformen och klottrat på mellanhytternas frontrutor samt även på sidorna av hytten. Enligt bekrivningen var det rena rama plåtterröran. Tur då att tur 47 fick stå kvar en stund extra på mellanspåret i Högdalen söderut -det innebar nämligen ett efterlängtat tågbyte för 31:an. Efter omturanden rullade den nya 47:an/klottertåget ner i hallen för sanering medan 31:an kunde fortsätta tjäna stockholmarna under kvällen och natten.
Dagens samtalsämne i mässen måste givetvis uppmärksammas. Veolias överklagande och artiklarna som cirkulerade kring detta. Framförallt var det ett citat i SvD som fått flertalet kollegor att fnissa med stor fröjd; ”Att överklaga har vi också sett som en skyldighet mot vår personal som upplever att man inte tagit hänsyn till deras prestation.” Alla undrade givetvis roat vem det var som hade ringt och beklagat sig för jourtelefonen.
Apropå SvD måste vi tipsa om den här sammanställningen av stockholmarnas missnöjen och förhoppningar inför framtiden. Det märks så tydligt att det är lätt att tycka massor om saker man inte känner till: många av förhoppningarna rör det totala avlägsnandet av ‘arrogant’ och ‘usel’ personal. Mer upplysning om hur tuben fungerar kanske kan få folk att förstå varför man inte kan ersätta vare sig spx eller tutf eller ov rakt av med maskiner eller dylikt? Det är alltid lika roligt att få veta att trafikanterna hatar oss och höra hur de tycker att vi är orättvisa. Alltid utan att reflektera över hur de bemöter oss; de som behandlar en med respekt bemöter man med respekt tillbaka. Så enkelt är det.
Jodå, igår kväll kom överklagandet, vilket idag rapporteras av både SvD och DN. Följande anslag ska dessutom enligt en kollega finnas både på webben och i mässen:
Veolia Transport överklagar beslutet om tunnelbanekontraktet
Veolia Transport Sverige AB har lämnat in ett överklagande av SLs styrelses beslut att tilldela MTR kontraktet för Stockholms tunnelbana. Veolias pris ligger cirka 2,5 miljarder kronor lägre än det valda företagets. Trots denna uppenbara prisskillnad beslutade SLs styrelse att välja det betydligt dyrare alternativet. Veolia Transport ifrågasätter därför bland annat SLs utvärderingsmodell.
- Vi har under de år vi ansvarat för tunnelbanan fått allt fler nöjda resenärer, främst tack vare ökad punktlighet och förbättrad störningsinformation. De senaste mätningarna visar att cirka 80 procent av resenärerna är nöjda med tunnelbanan. Punktligheten under 2008 uppgår till 98 procent beräknat enligt internationell standard och är bland de högsta i världen. I Stockholm är detta rekord och ett bevis på att vårt systematiska kvalitetsarbete har varit framgångsrikt, säger Tomas Wallin, VD för Veolia Transport Sverige.
- Veolias anbud innebär lägst kostnad för SL, samtidigt som en bättre kvalitet uppnås under kontraktstiden. Vårt anbud har många kraftfulla lösningar för att få ännu fler nöjda resenärer. Vi räknar med att nå upp till 90 procent nöjda resenärer de närmaste åren.
- Vi eftersträvar en rättvis bedömning. Pris och kvalitet måste värderas utifrån verklighetsbaserade strikta kriterier och inte enligt en modell som ger utrymme för godtycke. Det är en av de frågor vi nu vill få prövad, betonar Tomas Wallin.
Vi följer med spänning upphandlingssåpan och vill tacka Mr T som mejlade Veoliatexten.
Dagar då det inte händer så mycket är trevliga. Då brukar man framförallt lägga märke till små ban- och vagnproblem, idag var inget undantag. Alla sjuttonturer fick per automatik felkod 1031 vid vändningarna i Åkeshov, vilket sedan fortsatte när klockan var såpass mycket att vändningarna i gropen vid Odenplan började. TLC konstaterade att det förmodligen fanns ett samband med 1031-orna och den urkopplade slingan i Skarpnäck. Utöver denna följetong stajlade även signal 1503 igen genom att glatt försätta några extraturer i nödbroms. Vid Gullmarsplan norrut återkom det gamla problemet med att den bortre signalen faller ur. Det kändes som om det skulle bli en sådan där lagomdag.
Sedan började tur 74 att krångla i Kristineberg söderut. Efter mycket om och men beordrades föraren att omaktivera tåget helt, en stund senare lades det till att tåget skulle tömmas där. Tur 23 skulle nämligen få gå på motspår förbi stationen och kunde i samma veva plocka upp 74:ans trafikanter. Efter omaktiveringen kunde turen börja rulla i transport till gropen för att där invänta vidare instruktioner. Alla tåg som stått stilla (många) skulle nu köra på signal. Stoppet varade en sisådär tio minuter, men det var tillräckligt för att ge följdförseningar under cirka två timmar och många var de artonturer som fick attackvändas i Hökarängen samt på fyran i Alvik. Trasan fick snart åka upp till Odenplans plattform ett där föraren bytte körände för att sedan gå i transport rakt ner i Vällingbydepån.
Tur 45 ropade in att någon hade rasat ihop i hans V3:a och gick bak för att titta vad det var som stod på. Föraren rapporterade tillbaka att det var en kvinna som hade svimmat, men att hon nu satt upp och hade ringt efter en bekant som kunde hjälpa henne i Högdalen. Vi hoppas att det gick bra att ta sig hem, det är otäckt att svimma och vara skakis efteråt.
Sedan meddelade tur 49 att det small till under vagnen när han kört söderut från T-Centralen, ungefär vid avståndsmärke 1+3 slog smällen till. Tur 33 uppmanades avsyna rälen, samtidigt ropade en annan tur och föreslog att det nog var det lagade rälsbrottet där som ställde till det. 33:an rapporterade mycket riktigt tillbaka till TLC att det enda som avvek i banan där var just den lagade rälen. (Veoliahoran hade inte reflekterat så mycket över det, men självklart märktes smällen sedan resten av kvällen varenda gång tåget avgick från T-Cen.) Tur 42 ropade strax efter 33:ans rapport in att tåget på bana 2, bredvid honom i Gamla stan, hade koppelåkare. TLC slängde sig således direkt på luren för att varna kollegorna.
Dagens tågbyte blev tur 40, som hade duktiga plattor. Eftersom tur 41 skulle ner i depån vid niosnåret passade man på att låta den föraren köra hem 40:s gamla vagnar istället.
Det kommer väl inte direkt som en blixt från klar himmel att Veolia förmodligen kommer att överklaga utfallet av upphandlingen. Ihärdiga rykten säger att detta sker imorgon eller på fredag samt att flera höga chefer är på plats i Stockholm pga detta. Vi får se. Det brukar i vart fall nästintill vara praxis för företag att överklaga upphandlingsbeslut. (Tågkompaniet överklagade ex. Rikstrafikens beslut att låta Connex köra nattågstrafik år 2002. Veolia överklagade sedan när SJ vann kontraktet nästa gång.) City hade i vart fall en mindre notis idag som stödjer ryktena en aning:
Det är trevligt de gånger man går till jobbet och lär sig någonting alldeles nytt. Efter att tur 37 ropat in att V3:an vobblade meddelade TLC att föraren skulle skriva ‘vippa’ i felrapporten så att depåpersonalen förstod vad som menades. Då blev vi ännu mer upplysta kring vilken lingo det är som gäller i depåerna. Tur 12 fick veta av trafikanterna att någon hade kissat i hissen vid Skärmarbrink. Då fick vi lära oss av TLC att jourstäd inte kan spola hissar. De kan bara borsta dem. Hurra, hurra. Inte undra på att hissarna alltid stinker någonting överjordiskt. Nåväl. En halvtimma senare kom nästa felrapport. Denna gång från tur 29 som ilsket rapporterade att någon hade rispat på frontrutans två sidofönster från insidan (!) och att han var skitförbannad. Både TLC och kollegorna förstod varför. Vi är saligt trötta på den egoistiskt godtyckliga skadegörelse folk anser sig ha rätt till att göra. Frågan är hur detta vandaliserande har gått till; ännu ett fall av innerdörrar med dålig låsförmåga, kanske?
Tur 12 fick veta av trafikanterna att någon hade kissat i hissen vid Skärmarbrink. Då fick vi lära oss av TLC att jourstäd inte kan spola hissar. De kan bara borsta dem. Hurra, hurra. Inte undra på att hissarna alltid stinker någonting överjordiskt. Nåväl.
I Skarpnäck fanns tur 27 som rapporterade att fem klottergossar hade trippat förbi hans hytt och att de under promenaden hade pratat om vad de skulle klottra för motiv. Föraren misstänkte att de tagit sig ner på spåret, eventuellt även in i tunneln. En stund senare kom de dock upp från spåret och begav sig mot rulltrappan. Föraren ombads kontrollera tåget vid nästa vändning utifall att grabbarna kluddat dit något.
Strax därefter gick TLC ut med ett allmänt meddelande som framförallt gällde förarna på linje arton. Det hade skett en olyckai Älvsjö och pendeltågen från Västerhaninge vände i Farsta strand. Trafiken mellan Stockholms central och Farsta strand var i och med olyckan helt inställd, varför belastningen skulle bli mycket större än vanligt för oss. Nycklingshjälp i form av TB anlände till stranden och inga tåg vändes i Hökarängen under tiden. Någon timma senare kunde pendeln börja köra normalt igen. Det gick ett par timmar till och sedan åkte Saltsjöbanan på strömavbrott.
På bana 1 fortsatte roligheterna. Tur 26 rapporterade in stenkastning mellan Kärrtorp och Björkhagen, ungarna stod förmodligen på samma ställe som vanligt för att terrorisera tågen. Attackerna var gudskelov kortvariga; 27:an meddelade tio minuter senare att sträckan var utan anmärkning. Då ropade tur 11 från Gubbängen om att han hade fått ombord en kvinna med cykel precis bakom sig. Han hade bett henne att gå av, men hon tvärvägrade. Ett radioanrop brukar göra susen med sådana saker, särskilt när informatören sedan börjar ropa i taket om att personen ska gå av. Det var likadant denna gång. Kvinnan gick av. Men hon blev kvar på plattformen ett tag innan hon gav upp och lämnade stationen med cykeln i släptåg. Då ropade tur 12 in att cirka tio pers höll något slags förfest i Hökarängen, där de rökte och drack i biljetthallen. Vakter beställdes illa kvickt…
Självklart ska en sådan här dag ha ett tågbyte också. Vid sjutiden ropade tur 41 in att tåget Gullmarsplan norrut var målat. Tur 37 fick i uppgift att kolla detta i Hässelby strand och kunde väl där konstatera en utvändig målning mellan två dörrpar. En reserv kördes i ilfart (han satt på 36:an) från Guppet till Högdalsdepån där ett byteståg kvitterades ut. Tur 37 fick således tågbyte Högdalen norrut två timmar senare. Vi trodde att det skulle bli sista tågbytet, men runt niosnåret knastrade det till på radion igen och tur 29 felanmälde hyttvärmen i sitt tåg. Efter att ha fått ett okej från Vällingbydepån beordrade TLC ett tågbyte med tur 20.
Uniformsnytt: Envisa rykten hävdar att det uniformsförslag som sitter på provdockorna i mässen ska skrotas. Uhm… Okej. Om detta skulle vara sant undrar vi ju när i hela friden nya kläder egentligen kommer, eftersom uniformsskiftet skjutits upp så himla många gånger nu?
Det var som om helgen dröjde sig kvar i tuben, eftermiddagen inleddes med ett spårbeträde (en flicka hämtade något från spåret i Sockenplan) och tur 22 fick ett nödbromshandtag draget vid Odenplan norrut. Det var ovanligt mycket fyllor för att vara måndag. Veoliahoran är litet förvånad eftersom Eek rapporterade att det knappt hände ett skit under helgen.
Mer helgrester skulle komma; tur 74 ropade in från Högdalen att han hade stannat för kort och öppnat dörrarna (vid tvåvagnsmärket istället för trevagnsmärket) då han trott att det var söndag. TLC sade åt föraren att gå bak och se efter om något hänt för att sedan rapportera tillbaka. Föraren gjorde så och konstaterade att allt var lugnt. Han fick order att skriva en trafikhändelserapport om det inträffade, ingen avsyning gjord av efterföljande tåg gjordes dock. Det kan förvisso ha att göra med det faktum att tåget kom direkt från depån och därför var tomt vid dörröppningstillfället.
Som vi alla vet är spåren, trots sin livsfarliga natur, ett populärt ställe att hänga på för diverse dumdristiga individer. Tur 4 rapporterade från Abrahamsberg där en kille hade stått nere på spårområdet och filmat när föraren rullade in. Han var på väg upp till plattformen, men för säkerhets skull utfärdades allmän varning till alla tåg i närheten av stationen. Nästa tågs förare inspekterade plattformen och kunde inte se någonting udda, han såg inte heller någon kille med videokamera.
Näste helgdoftande radioskorr kom från tur 31 som meddelade att han enligt trafikantuppgift hade en man i tåget som stod i en vagns M-del och kissade. Rapporten kom i Krillan och hjälpen med den förmodligen berusade mannen kom i form av vakter vid Fridhemsplan. Det var gott om föroreningar som rapporterades in under kvällen. ‘Golvklägg’, ’spya’ och ‘jag vet inte vad det är, men det ser brunt och obehagligt ut’ var några lagom otrevliga sådana -för övrigt är bajskletet (?) kvar på södra plattformsgrinden i Kristineberg. Tre veckor and counting…
Tur 23 undrade vid niotiden vad som hände i Vällingby, varpå TLC ropade på tur 22 och frågade detsamma. 22:an meddelade att hon måste ner och spetta växel för att komma in på rätt spår i depån. TLC menade att tryckknappen på växeln var att föredra, föraren svarade att hon dessvärre kört förbi knappen såpass att den inte kunde nås. (Det blev halkigare framåt kvällen.) En kort stund senare var saken fixad och båda sjuttonturerna rullade lugnt in i depån.
Tur 34 ropade från Hässelby strand att tåget blivit klottrad på utsidan av V3. När turen senare kom till Alvik slocknade den invändiga gula lampan. Ska vi kalla det en favorit i repris eftersom samma förare råkade ut för nästan exakt samma sak förra veckan? En annan favorit i repris var spårbeträdandena. Tur 7 hojtade till en halvtimma senare om att några ungar precis hade hoppat över staketet in till spårområdet på norra sidan av Skärmarbrink. Killarna var på väg mot plattformen, de genade över spår och strömskenor. Tur 25 varnades omgående för eventuella spårbeträdare, men det var givetvis kolugnt när föraren stannade där. Drygt tio minuter efter det sprakade det till på radion och 25:an meddelade att han hade folk på spåret framför sig i Skarpnäck. Killen som stampade runt i makadamen hoppade strax upp på plattformen, han hade förmodligen hämtat upp någonting från spåret.
Det var ett himla spring nere på spåret idag. Dumt, dumt, dumt! Det finns en anledning till att det är förbjudet för obehöriga att befinna sig på spårområdet. Utan att brodera ut det hela för mycket kan alla skälen sammanfattas med att det är farligt att gå ner på spåret. Och för oss förare som ser det… låt oss säga så här: det är en sak att skriva om det och en helt annan att se det. Det är minst femton graders olika illamåenden/adrenalinrusningar/rädsletillstånd som skiljer de två sakerna åt. Skona förarnas och dina medtrafikanters mentala hälsa -håll dig borta från spåret!
Med spårsänkningarna Bagarmossen och Skarpnäck i bakhuvudet kommer här en video om arbetet som försiggår när alla trafikanter och förare har gått hem. Vi måste faktiskt också någon gång få ge banarbetarna ära för allt jobb de lägger ner, eller hur? :
Vad vore en duggregnig dag utan en förbikörd station? Denna gång stod Skogskyrkogården värd för händelsen och TLC manade på ren automatik alla förare ute på banan för att det blivit halt i söderort.
När regnet väl börjat lägga sig kom klotterattackerna mot linje 17. Tur 24 blev klottrad i V2 och gick i transport till T-Centralen där jourstäd skulle möta upp. Föraren meddelade dock att det inte fanns någon städare på plats och fick order att fortsätta i transport söderut för att sedan ta trafikanter från Gullmarsplan. Förhoppningsvis hade klottret hunnit torka. Snart ropade tur 27 att den också hade blivit klottrad och tur 25 hade fått hela V1 klottrad invändigt på väggar, dörrar, över alla fönster med mera. Tur 25 fick ett besök av jourstäd, vagnen började saneras så smått men inom kort insåg städarna att det inte skulle gå. Den invändiga vandaliseringen var för stor. Föraren rapporterade att jourstäd sagt att han skulle begära tågbyte. Tur 76 valdes ut för detta ändamål och bytet skulle ske vid Gullmarsplan, 76:ans förare hälsade att hans tåg skulle in i Vällingbydepån varpå TLC menade att då fick han väl köra det klottrade tåget till Vällingby. 25:an beordrades upp till Pollak för att invänta 76:an. Snart kom dock andra bud. Vällingby ville inte ha in 25:ans gamla vagnar då de inte har hand om klottersaneringen. Efter omturning och tågbyte fick nya 76:an åka till Högdalsdepån istället.
Det ryktades att linje sjutton dessutom utan undantag fick felkod 1031 varje gång det laddades upp i Åkeshov. En kollega menade att det ju hade varit så flera dagar denna vecka. Frågan var om det är någon minibugg i banan. Vi får väl se med tiden. Många felrapporter skrevs i vart fall av förarna på 17.
Tur 32 hade ett ovanligt vagnfel; det var en stor glipa vid hyttdörren så luften strömmade in. Föraren konstaterade att det såg ut som om någon våldfört sig på dörren och med tanke på hur länge tåget skulle vara ute i trafik var ett tågbyte att föredra. Sagt och gjort; TLC letade fram tur 22, som efter vändning nere i Skarpnäck skulle åka hem till Vällingbydepån. I Vällingby norrut blev således tågbytet av.
Spårbeträde slapp vi inte heller denna kväll. Tur 23 ropade in ett sådant vid Thorildsplan (nu igen!), där en man befann sig på norrspåret. TLC varnade alla tåg i närheten omedelbart, men tack och lov kunde 23:an strax rapportera att mannen tagit sig upp på plattformen igen. Helgen började således braka igång; tur 36 ropade snart in om en skrålande och skrikande praktfylla han hade i sitt tåg, ögonblicken senare rapporterade tur 37 att en kille som stått och sparkat på någonting precis vid plattformskanten i Svedmyra hade varit millimeter från att bli träffad av tåget när det rullat in. Föraren sade till TLC att han tänkte skälla ut killen efter noter när de landade i Hagsätra eller när personen ifråga gick av. TLC höll med föraren tyckte att det kunde han gott få ta, den dåren till trafikant.
Med tanke på vilken rörig vecka vi har haft med alla spårspringare och vandaler kommer det säkerligen att bli rena helveteshelgen eftersom många har fått sin lön idag. Och vi vet alla vad lönehelgen gör med det allmänna tillståndet… Det var med andra ord mycket skönt att kliva av och gå hem.
I måndags gled tur 4 förbi Farsta centrum och idag snöade det igen så att rälen blev såphal på sina ställen. Den här gången var det tur 32 som ropade in att det åkts för långt vid Thorildsplan norrut. Förarna uppmanades ta det väldigt försiktigt på yttersträckorna och att ropa in om det var särskilt halt på någon plats. Förvisso var det sliriga rällaget jobbigt eftersom det inte gick att köra ikapp turlistan helt, men så länge inget bestämt läge utfärdades fanns iallafall chansen att köra järnet. Med andra ord blev det mycket tyst på radion.
Thorildsplan figurerade ännu en gång på radion, tur 76 rapporterade att det befann sig en man på spåret. Hon visste inte vad han gjorde där, eftersom han iallafall verkade vara rädd för tåget. Efter en stund försökte han ta sig upp på plattformen, vilket sedermera också lyckades med litet hjälp. Föraren hade upptäckt mannen i tid men var förståeligt nog mycket chockad och bad om att få bli avlöst. Spårbeträdaren blev kvar på plattformen, men försvann iväg antingen genom stationsutgången eller med ett tåg. Senare ropade en annan tur in en praktfylla vilken redan hade trillat ner på spåret en gång men som nu åkte med. Då han verkade vara för full för att åka tunnelbana beställdes givetvis vakter.
Tur 9 fick problem i Farsta strand och åkte på en omaktivering mitt i rusningen. Tur 74 fick snällt stå och vänta i tunneln under tiden. Övriga inrapporterade saker rörde epilepsianfall, 37:ans vobblande V1:a, plattor på flera turer och diverse P-knappstryckningar vilka hör vardagen till. Ungarna i söderort var för övrigt snabba med att ta tillvara på det tyngre snöfallet under tidiga eftermiddagen, detta resulterade i slaskiga snöbollar som kom farandes mot tåget både vid Rågsved och Johannelund. När småsnöandet kom igång någon timma efter slaskattackerna var det uppenbarligen inte lika kramglad snö och snöbollskastandet upphörde.
En skön bubblare från gårdagen som vi av någon anledning glömde bort att rapportera var TLCs anrop till en tur om ‘varning för tyskar vid Slussen!’ Turen ifråga lovade ta det försiktigt och rapporterade sedan att det mycket riktigt fanns tyskar vid Slussen. Närmare bestämt tre mycket ‘glada’ sådana som skrålade och hade sig. Föga anade de att deras pubrunda skulle bli avbruten av två rödsvartklädda ordningsvakter vid T-Centralen som lyfte av dem. Det kan man ju lugnt kalla för en riktig upplevelsesemester…
