Ännu en nästintill radiotyst dag. Det kunde gå en timma eller två utan att så mycket som ett pip hördes. Men litet grann har iallafall snappats upp!
Tur 9 meddelade att en trafikant sagt att V1:an blivit invändigt klottrad. TLC bad föraren återkomma med rapport i Alvik och så skedde också. Det visade sig att det blöta kluddet var utspritt över väggar och en dörr. Jourstäd ryckte ut med vindens hastighet och så var den sagan all.
Tur 21 ropade in två gånger om ett mystiskt fel som drabbade tåget i Skarpnäck. När man laddade upp tåget lös P-lampan och tåget trodde att det befann sig i depå. När 21:an försiktigt började rulla från stationen gick turen tvärt i nödbroms. Det var dock säkerligen slingans fel.
På Veoliahorans tåg hade någon lustig person klätt på ett säte. En t-shirt var trädd över ryggstödet medan ett par jeans knölats fast på sittdynan. En bit bort låg en jacka. Givetvis undrades det över om någon trafikant sprang runt halvnäck i kalsipper och strumpor ute i förorten. Då passagerarutrymmet stank sprit kan så mycket väl ha varit fallet. Det var en småskoj syn iallafall. 
Tur 35 sände från Abrahamsberg och rapporterade att 30-skylten inte syntes från tvåvagnsmärket eftersom signalen var väldigt mycket i vägen. Minutrarna tickade iväg och sedan ropade 38 att hans tåg gått i nödbroms i Abrahamsberg (norrut, dock?). Den sedvanliga proceduren med att fråga om man får trycka P i V1/V3 + vagnsnummer och förarnummer rabblades upp. TLC meddelade att tur 38 hade tillstånd att trycka P i V1. 38 svarade att han hade tillstånd att trycka P och skulle väl precis till att trycka när TLC PMS-röt över radion att det minsann var ett säkerhetsmeddelande och att föraren skulle svara repetitivt samt med namn eller anställningsnummer. (Man kunde nästan föreställa sig röken som kom ur TLs näsborrar…) Föraren fann sig dock snabbt och repeterade vad TL sagt och tillade alla möjliga nummer som kunde härröra till P-knappstryckningen. Veoliahorans ögonbryn höjdes smått över utbrottet. Förvisso ska säkerhetsmeddelandena repeteras enligt TRI, men det görs nästan aldrig. TLC har själva varit med och etablerat radiojargongen på så sätt att vissa fraser fått en kortare form. Men denna lugna söndag verkade det som att TLC hade litet småtråkigt och därmed satsade 250% energi på varje litet trafikledningstillfälle.
Runt halv tio-tiden ropade en sjutton (tur 23 eller 24) om att ungarna i Bagis hade jävlats genom att stoppa rulltrapporna fram och tillbaka, varför spärrisen hade fått lov att sätta igång trapporna med jämna mellanrum. Nu hade dessvärre ungarna snott spärrvaktens kort och han kunde därför inte komma in i sin spärr. TLC lovade att lösa detta inom kort. Han kom så till slut in igen, frågan är nu bara om ungarna kommer att kunna storma kuren efter behag eller ej. Förhoppningsvis spärras det gamla kortet illa kvickt.
