Bangubbar, fikapauser och en trasig gammal sko

Knappt hade Veoliahorans senaste inlägg kallnat innan det var dags att köra ut på Farstagrenen. Väl där kryllade det av bangubbar, makadamen såg ut att ha fått en orange och gul fläcktyfus. När man var där ute och tuffade med tåget skötte de sig, men senare under eftermiddagen kom flera rop om ouppmärksamma varselklädda som sket i att visa klartecken. Nere i Farsta Strand kom det fram en äldre man och frågade om tåget gick till Farsta Strand. När jag svarade att han redan var i Farsta Strand hytte han med sin käpp och väste att jag inte skulle vara så förbannat näsvis. Nähej, tyckte jag och bad om ursäkt om jag sagt något fel. Då fick han något sorgset i blicken och menade att det inte var roligt om jag inte var uppkäftig nu när han ville skälla lite. Sedan drog han en tung suck och började hasa iväg stödd på käppen. Kvar stod jag och var litet blandat ställd, tyckte synd om den stackarn -nu fick han inget schysst samtalsämne att flasha framför sina polare. Klaga på servicepersonal och förare är ju alltid lika populärt.

Eftermiddagen förflöt i sakta mak utan kaos eller större stopp. Utbildningen kapade tåg på löpande band, vilket innebar extra fikapauser och längre lunchraster för en del förare. J, som efter sin toapaus hastat ned för att köra 19, kom upp i mässen igen eftersom ett trafikbefäl kapat tåget för en kompetenskörning. Befälet hade inte kört på bana 1 på fem år och frågade om något förändrats. Det märker du, sade J och knatade upp från plattform 2. M, som senare skulle ha avlöst J, fick ett påhugg av PLE varpå han frågade hur det kom sig när han hade sin tjänst att köra. PLE svarade att tåget var kapat samt att M därför fick mer fikapaus och ett påhugg istället då han nu betraktades som reserv. M förkunnade att det var han så fan heller, ordinarie PLE (C) skulle ha underrättat honom innan 14:00 dagen före. Då detta inte skett kunde trafikbefälet ta påhugget, thank you very much. Och så blev det också. Istället blev en annan förare glad över att få slippa en körning. Ibland är det förvirrande att vara tunneltågförare: det är alltid snabba vändningar i planeringen. Att vara en rutinfast människa går praktiskt taget inte.

Den enda småförsening vi hade på TUB1 uppstod när en tjej på 13-14 år tappade ner sin ena sko på mellanspåret i Åkeshov. Skon landade precis under strömskenan och hon ville absolut hämta upp den, vilket föraren på tur 21 förklarade för henne inte var en så bra idé. Spärrvakten underrättades och gick upp för att tala med henne. Hon grät förtvivlat, uppenbarligen ägde hon bara ett par skor och nu när den ena var borta skulle hennes mamma bli jättearg. Efter ett tag hade hon lugnat sig så pass att hon inte tänkte hoppa ner och elektrifiera sig för en dojja. C uttryckte senare sin förvåning över att ett barn i Sverige bara kunde äga ett par skor, den som hamnat på spåret var dessutom i riktigt dåligt skick. Sliten och trasig låg den där, ena halvan av ett par lågbudgetdojjor från någon billigare skokedja. I tyst begrundan börjar man tänka på det som skrivits om ett nu mer utbredande klassamhälle, där ett större antal människor i Sverige kan beskrivas vara fattiga. Men fattigdomen är osynlig, det talas inte om den. Istället smälls det upp stora reklamskyltar i tuben om hur vi ska spendera våra pengar, om hur vi ska vara och vart vi ska bo för att vara lyckliga. Mitt i denna spenderyra är det svårt att få grepp om när det började gå snett. Sverige är inte bara sekulariserat på många nivåer utan även segregerat på lika många. Såpass att en människa som knappt har börjat leva är beredd att kasta bort det mest värdefulla för en trasig gammal sko.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s