Apport, Fido!

Tågen småkraschade här och var precis innan rusningen idag. En snopen förare ropade in att fyra dörrpar i tåget vägrade öppnas, trots upprepade dörrmanövrar. Någon kvart senare rapporterade en extratur i Högdalsdepån att en hel tågsidas dörrar inte gick upp. Lösningen på problemen var givetvis den allsmäktiga omaktiveringen…

Men det var de enda vagnfelsrelaterade sakerna av vikt under kvällen, istället skulle det bli en riktigt mänsklig arbetsdag (mao mer folk än vagnar strulade) vilken inleddes för Veoliahoran med att två grabbar höll på att klättra in mellan vagnarna för koppelåkning. Föga anade de att en tutf satt i mellanhytten och skadeglatt flinande knackade på fönstret. De backade genast undan och beslöt sig för att åka med tåget på det riktiga sättet; som passagerare istället för köttfärs. Senaste inrapporterade bekräftade koppelåkningen slutade med att C fick stanna i Medis och invänta ambulans eftersom killen som stått på kopplet trillat ned från det och brutit benet. Den förolyckade hade tur eftersom någon sett detta och larmade C, som gick bak för att se vad som stod på. C20 funkar liksom inte så bra för tågsurfarna, annat är det med CX-vagnarna som har stegar man kan hålla sig fast med. Då och då kommer det ett anrop från en tur vid Gamla stan eller Slussen som rapporterar att tåget bredvid på bana 2 har koppelåkare.

Trots en mänsklig dag skulle ju självfallet banan trilskas och säga sitt för dagen. Redan på första varvet med första tåget ropade TLC åt alla förare att det nu var halv matning mellan Slussen och Skanstull söderut. Vi fick med andra ord inte använda snabbstarten och kunde bara köra med halvt pådrag. De håller på med elförsörjningsarbeten på den sträckan, bland annat är det en likriktarstation som är urkopplad där varför det ibland under rusningen blir plötsliga strömbortfall som gör att tågen bara smäller, skakar och ‘pruttar’ sig fram. Den här banan börjar kännas fånig att köra nu, den är så stenålders att det fanimig är småarbeten med hastighetsbegränsningar överallt. Utöver den nästintill permanenta hastighetsbegränsningen vid Gamla stan är det nu även 30 på båda söderplattformarna Gullmarsplan, eftersom det byts slipers för glatta livet under vardagsnätterna.

Men än långsammare skulle det gå. B rapporterade att en hund befann sig på spåret mellan T-Centralen och Hötorget. Blott för ett ögonblick svävade en bild förbi i Veoliahorans huvud av hur en mer korkad trafikant lyckats kasta ner något på spåret som jycken hoppat efter. Man undrar ju hur folks husdjur hamnar där. Katter sittandes på rälen är vanligt på utesträckorna, men hundar är mer sällsynt. För några månader sedan sprang en vit pudel hela vägen från Skärmarbrink till Björkhagen med ordningsvakter och krypkörande sjuttonturer i släptåg. Frågan var om den här hunden skulle pricka av hela tunnelsystemet innan någon fick fatt i den. TLC beordrade avsyning på sträckan för både norr- samt södergående tåg, medan Citybilen trampade pellen i botten och styrde kursen mot Hötorget. Både tur 76 och 25 kunde efter några minuters krypkörning konstatera att det inte alls fanns någon hund på spåret, till allas lättnad. Citybilen bekräftade även den att sträckan var utan anmärkning. Fanns det en vovve måste den ha kommit upp på en plattform eller något liknande. Men vem vet -den kanske har gömt sig under en brygga någonstans? Nästa gång någon ropar in en ylande hyttdörr kanske det inte är en hyttdörr de hör…

Det långsamma tuffandet genom staden livades dock upp med att polisen beordrade att tåg inte skulle stanna vid stn Odenplan. Tur efter tur började rulla förbi stationen, vars uppgångar stängdes alternativt tillfälligt avspärrades. Tio minuter senare hävdes ordern. Den norra uppgången förblev däremot stängd ett bra tag eftersom TLC trots klartecken att släppa på trafiken inte verkade ha fått någon direkt kontraorder av polisen beträffande själva stationsuppgångarnas vara eller icke. Detta resulterade i massvallfärd till södra uppgången för alla i tågen samt mer folk vid St Eriksplan, vilka hade letat sig dit efter att ha vänt vid den stängda uppgången Odenplan.

Mitt i passet klev pösskjortemannen på Veoliahorans tåg. Han är lite av en småkändis med sitt stripiga hår, buskmustasch, brillor och skitig pösskjorta. (Alla som någon gång har sett honom på stan eller som har bevistat medeltidsveckan i Visby vet vem jag menar.) Han har alltid en lodig sportbag med sig vart det än bär, varför det går hejdundrande vilda skrönor om alltifrån att han skulle vara mysko bibelviftarsektmedlem till yxmördare. Nu kunde det iallafall konstateras att han inför hösten har uppgraderat sig från pösskjorta till pösskjorta och urtvättad bombarjacka a la GTA IV. Det är skönt att veta att våra original iallafall är måna om sin hälsa under vintern så att vi får behålla dem. 😀

Tur 5 ropade in vid åttatiden om att en man låg däckad på Fridhemsplans norra plattform, vid södra änden. Om det bara var en överförfriskad herre eller ett sjukdomsfall förtäljer inte historien, men det stod ett antal människor på plats med dragna mobiler och ringde SOS samtidigt som TLC skickade ut folk att kolla vad som stod på. Uppenbarligen låg mannen med hälarna på vita linjen, mycket nära spåret, vilket innebar att efterföljande turer fick ta det försiktigt in på stationen. Oftast brukar det vara alkohol eller droger inblandade när någon har tuppat av sådär, när ambulansen väl är på plats är det sällan personen vill följa med. Och vägrar man vård fungerar samhället så fint att man slipper åka med till farbror doktorn, även om man sedan skulle ragla ut på gatan och däcka på trottoarkanten istället. (När trafikanter larmar föraren om att det är någon som inte mår bra/ligger på golvet/är avsvimmad brukar det krasst nog i nio fall av tio vara ett fyllo eller en pundare som bara sover riktigt jävla tungt. Men när ett riktigt sjukdomsfall uppenbarar sig, då vet man det med besked eftersom fler än bara de medelålders damerna kommer fram och larmar eller ropar via nödtalenheten att något är på g.)

Samtidigt började det ropas kort och tvärs på radion om en trafikant som hade glömt en ryggsäck på en arton. Tur 1 hade blivit tillfrågad om han hade den, men det visade sig att ägaren hade missat att haffa turen 9, som efter en snabb koll meddelade att han hade ryggsäcken i hytten. Det skulle bli kvällens längsta följetong eftersom den lille killen som glömt väskan stod i Alvik och jagade efter rätt tåg i flera timmar. Han gick fram och tillbaka mellan plattform ett och fyra för att fråga om det kanske var tåget som stod inne som hade hans ryggsäck, men eftersom flera tåg kommer in samtidigt i Alvik missade han nian i flera vändor. 20.24 fick han beskedet att nästa linje 18 söderut var rätt tåg och tio minuter senare kunde han äntligen gå hem, trött men glad över att ha fått tillbaka sin ryggsäck.

Annonser

3 responses to “Apport, Fido!

  1. Vill bara säga att den här bloggen är förtjusande läsning för oss dödliga som bara har vaga aningar om det som pågår därnere, djupt (nåja) under oss.

  2. Tackar, we aim to please! Åh, det är väl bara de vanliga galenskaperna som pågår… 🙂

  3. Som jag tidigare har sagt, så tycker jag också om denna blogg. Och jag räknar mig som halvdödlig då jag har viss erfarenhet efter två veckors prao och även andra uppdrag i tunnelbanan, men dock så går jag ännu i plugget.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s