De dimhöljda spårens förare

Som alltid numera var lördagen nästan sömnframkallande. Knappt någonting hände.

Tur 38 ropade att det var mycket folk vid Globen någon gång vid tre eller fyra. TLC meddelade att det var det säkert, eftersom ett evenemang pågick där (Monster Jam). Inga evenemangståg var däremot planerade utan de ordinarie turerna fick en efter en plocka upp X antal föräldrar och barn. Vid sjutiden var det dags igen. Men då fanns en extratur tillgänglig.

Tur 23 hade problem med en av sina dörrar; den gick inte att öppna. Vanligtvis när så sker brukar dörren stänga av sig själv, men den var inte avstängd och lösningen blev att omaktivera nere i gropen och hoppas på det bästa. Ett tag senare konstaterade tur 5 torrt att han hade en cyklist i V1. TLC bad honom avvakta där, men cyklisten gick av och turen kunde åka vidare. Istället riktade man nu in sig på att informera alla tåg kring platsen att cyklisten kanske skulle försöka åka med dem. Det behövdes dock inte ödslas alltför mycket energi på spanande eftersom ordningsvakter snabbt kom dit för att prata cyklisten tillrätta och avvisa denne.

Evenemangståget 91 ropade sedan in ett antal felkoder, bland annat drivning bortkopplad. Föraren lugnades med att han nog bara stod vid ett strömglapp eller dylikt, men en stund senare frågade man om han kunde prova att dra tåget en bit. Det hade nämligen nyss varit banfel där… Föraren svarade att tåget rullade och fick sedan vänta ett tag innan tågväg lades upp till Pollak. Numera kör man inte upp evenemangstågen direkt dit, då klotterligisterna har lärt sig att det kommer stå en tågkropp där länge varje gång det är konsert eller liknande. Hej hopp och skadegörelse, liksom. Det vill man av förståeliga skäl undvika och därmed minimeras tiden tågen blir stående där.

33:an upplyste timman efter detta TLC om att rullgardinens upphängningsanordning pajat och att gardinen nu hängde på halv stång mitt i synfältet. Den gick inte heller att rulla upp, tågbyte kanske var att föredra om nu turen skulle köras runt med. TLC löste det hela genom att undra om föraren helt enkelt bara kunde slita ner den. Snart brummade föraren triumferande att jomenvisst hade det gått bra! Sikten blev fri och gardinen, med skruvar, fjädrar och annat smått, slängdes in i en mellanhytt.

Det var riktigt mysigt att köra runt i Stockholm under kvällen; hela staden låg höljd i dimmans famn. När man åkte söderut från Skanstull såg det ut som om Globen stulits av utomjordingar, såpass mycket dimma var det. Expressenhuset tycktes sakna tak och flera bostadshus runtomkring banan försvann. Köra i dimma är alltid trevligt, man känner sig nästan som en del av ett surrealistiskt landskap a la Dali. Det var bara klockorna på trädens grenar som saknades för att få en annars fullbordad illusion.

Både tur 31 och 35 fick jobbiga passagerare på halsen, sådana där som håller i dörrar… givetvis missade ordningsvakterna i Alvik 31:ans fyllo totalt och mannen fortsatte åka med. Han gick gudskelov av några stationer senare så att föraren fick någon form av frid under resten av färden ut mot Hässelby. Tur 35 fick en ouppfostrad spoling på halsen, som slitit upp dörrarna våldsamt och kastat sig in i tåget. Föraren ville nu lära grabbhalvan veta hut och beställde ordningsvakter. Inga fanns tillgängliga, föraren skulle istället kontakta TLC om grabben fortsatte störa. Inom kort ropades det igen, på väg mot Skanstull.

När 35 lämnade Skanstull norrut ropade tur 40, som lämnat Skanstull söderut och meddelade att ‘en strålkastare lös där bak på 35:an’. Tystnad följde, sedan kom ett utdraget ‘ooooookej, det-är-taget…….’ från TLC. 40 körde glatt vidare, frågan var nu bara om strålkastaren hade lossnat eller om den var tänd? Grammatisk korrekthet i all ära, omedvetna ordtabbar brukar leda till en del skoj. Vi har alla hört de vanliga kändisarna ‘jag körde över en fönsterputsare som låg på spåret’ (dvs vindrutetorkare) samt ‘en dvärg har hängt sig’ (en dvärgbrytare). Hm… finns det några fler radioklassiker, hörni?

Men, men. Vid tiotiden kom iallafall regnet och lät oss halka runt igen, det var väl dags nu efter flera dagars torra spår. Inget gult läge utfärdades i vart fall, till Veoliahorans stora förvåning. Det hade inte ens blivit gult när det var dags att åka hem. Kanske har TLC tröttnat på alla förseningar läge gul för med sig? Vi får se. Det lär nog regna imorgon också.

Annonser

4 responses to “De dimhöljda spårens förare

  1. Förarna på tolvan kunde vid ett tillfälle få höra trafikledningen ge en banarbetare klartecken att ”dra sin handtralla” 😀

  2. Vad sjuttsingen är en dvärgbrytare? Dvärgsignaler har man ju hört talas om men.

  3. Dvärgbrytare är även känd under namnet automatsäkting.

  4. kretiochpleti: Underbart!!! 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s