Dörrarna stängs… inte?

Segstartad var ordet för denna veckas första dag. Inte ett dugg hände annat än de obligatoriska P-knappstryckningarna i rusningens startskede samt givetvis nere i Skarpnäck, där ATP-slingan för närvarande är urkopplad. Det sitter en fritextskylt där nu om att vi ska trycka P för att lämna stationen. Många sjuttonturer fick på grund av dessa tings tillstånd även en snitsig 1031:a vid uppstart.

Men nu över till det roliga; någon gång vid halv fem-fem ropade föraren på tur 44 från Hässelby strand om att han inte fick klarsignal. Dörrarna var stängda, men en dörr verkade krångla enligt bl. a. IDU. Huruvida den invändiga gula lös eller ej missade Veoliahoran tyvärr. Men kontrasignalen stirrade iallafall röd och grann 44:ans förare i synen. TLC hojtade snabbt åt tur 46 i Vällingbydepån att rulla upp till Råcksta som en ny 44:a och gå i trafik därifrån. Avlösningar fick ordnas senare. Sedan stannades tur 32 i Hässelby gård eftersom tur 31 fortfarande stod inne vid stranden tillsammans med trasan. Under tiden felsöktes det.

Alla dörrar var verkligen stängda, till och med den enda som indikerades vara öppen. Mysko, tyckte föraren på gamla 44:an och TLC höll med. De funderade på vad som skulle göras och sade åt föraren att vrida omkopplare 73 i den felande vagnen, sedan ändrade de sig och sade åt honom att prova det enklaste, det vill säga att stänga av dörren, först. Någon minut senare rapporterade föraren att det inte fungerade. TLC bad honom då invänta TB för att sedan ändra sig ännu en gång och be 44:an att prova vred 73 innan det. Den här gången gick det som smort och trasan stoltserade med en välkommen grön klarsignal. Tur 31 lämnade Hässelby. Nu skulle man bara släppa in tur 32 till stationen och sedan skulle trasan få tågväg rakt ner i hallen. 32:an rullade in och 44:an bad om tillstånd att trycka P, eftersom tåget inte ville flytta på sig. Trasan var på rull… trodde vi nog alla. Men icke.

Tågskrället gick envist i nödbroms när det precis lämnat stationen och felkod 531 pep fram sig på IDU:n. Föraren tillfrågades först om han stod i vägen med trasan och ombads sedan göra en omaktivering. Han fick knata tillbaka till V1 för att köra tillbaka turen till stationen så att han inte tog spårledningen. Tur 33 stannades i Hässelby gård eftersom det var fullt i Hässelby med både tur 32 och trasan. När 32:an lämnat Hässelby strand och 33:an anlänt till densamma kom trasan 44 äntligen på rull. Nordvästra bilen lyssnade med spänning på radion utifall att tåget skulle få för sig att revolta igen, men det blev ingen mer dramatik för gamla 44:an, som i stilla lunk gled ner i depån och försvann från banan.

Apropå Vällingbydepån kan man nog lugnt säga att signalen 1503 hamnat på de flesta extratågförares hatlista, då ännu fler turer gick i nödbroms framför den under måndagseftermiddagen. TLC meddelade att man noterat problemet och efterfrågat en lösning. Förhoppningsvis löser sig alltså detta snart. Nödbromsarna haglade annars över banan också idag, eftersom det på grund av snön blev halt ute vilket innebar slirningar och att flera gled in i tågkänningar. Först var snön av det bra slaget med stora fina flingor, men senare övergick det till att vara något slags snöblandat regn nästintill eftersom flingorna smälte redan innan de träffade vindrutan. Det blev halkigt på sina håll, med andra ord.

Tur 28 ropade från Skarpnäck att en flicka hade tappat sin mobil under hans V1:a. TLC meddelade att han skulle säga åt flickan att gå upp till spärrvakten och säga åt denne att ringa TLC så att TB kunde skickas. Okej, tyckte föraren och gjorde så. Nästa gång turen landade i Skarpnäck hade flickan dykt upp igen, denna gång med sin pappa som hon hade hunnit hämta. De hade stått uppe vid spärren i över en timma utan att någon kommit. Spärrisen hade tydligen sagt något i stil med ‘jag vet ingenting’ och föraren fick återigen rådet att be både flicka och pappa att uppsöka spärrvakten och be denne ringa. Ack, detta underbara rutinförfarande enligt protokollet… Varför inte bara låta föraren på inkommande tåg plocka upp mobilen när den andra turen lämnat Skarpnäck? Det är inte protokoll, men går snabbare än att kalla dit ett befäl (eftersom vi förare också har spårbehörighet). Det har gjorts många gånger förr och resenärerna som tappat prylen brukar bli jätteglada när man plockar upp den.

Vid Gullmarsplan rapporterade tur 4 att hissen på plattform fyra fått spel då dörren till den bara stod och gick utan att stängas. När den slog igen far den upp direkt. DLC kontaktades omgående.

Sedan fick tur 22 dörrproblem vid Brommaplan söderut och det var självklart dörrparet längst bak som strulade. Föraren ordnade dock detta snabbt och stängde av dörren illa kvickt. Det förstod dock inte de trafikanter som våldskutade till den och enbart blev stående som fågelholkar flera sekunder innan de promenerade till nästa dörrpar. 22:an undrade därför om något norrgående tågs förare kunde ränna över plattformen och lappa dörren litet snabbt. TLC meddelade att detta inte gick då det kunde stoppa trafiken. TB skulle skickas ut för detta ändamål istället. Senare rappoerterades det att båda befälen var upptagna, men då hade en vänlig själ i 22:ans sluthytt redan varit framme med de röda lapparna. Slutet gott, alltså.

Nu skulle vi kunna skriva om tur 33:s orderbyte eller misstänkta sjukdomsfall som inte var något allvarligt, men då blir detta inlägg på tok för långt…

Annonser

7 responses to “Dörrarna stängs… inte?

  1. Var det inte någon tur som halkade förbi Farsta norrut under eftermiddagen också? Och ska inte 44:an vända Alvik under rusningen?

  2. TLC vet jag vad det är, men inte DLC. Förklara, någon, tack.

  3. Spike: Jo, det var nog fyran. Det är väl bara 70-turerna som vänder i Alvik?

    Bea: Driftledningscentralen.

  4. Vh: Det är överspelat från min sida. 😉

  5. För långt?! Dessa inlägg kan inte bli för långa! 🙂

    Nödbroms när man glider in i tågkänning, vad innebär det? Om man inte hinner sakta ner tillräckligt snabbt när man närmar sig framförvarande tåg, så går tåget i nödbroms eller?

  6. Thomas: Precis nåt åt det håller, å när tåget går i nödbroms så sitter man ju där man sitter tills man fått tillstånd att trycka P och tåget åter kan rulla. Ibland är ju ATP systemet lite grinigt.

  7. Många är de gånger man svurit åt det där ATP-systemet… det vill liksom inte samarbeta många gånger. Men hellre nödbroms; bekvämligheten för trafikanterna blir ju noll när tåget börjar fullbromsa på sitt charmigt ryck-juckiga vis.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s