Spårspring i juniorklass

Tur 9 började eftermiddagen storstilat med att gå sönder i Kristineberg. Tåget fick delas och köras till Högdalsdepån, smärre kaos utbröt eftersom avlösningarna sprack på grund av att reserverna snabbt försvann. Trafiken rullade dock på bra efter de obligatoriska åtgärderna från TLC.

Dagens följetong ropades in av en nittontur i Svedmyra som rapporterade att där arbetarna hade byggt en arbetsplattform mellan spåren fanns det ‘något blont fruntimmer’ som inte skulle vara där. TL undrade om det var en arbetare eller en civilist och svaret blev att kvinnan var civilt klädd samt hade handväska. Nästa tur förbi var 43:an som uppmanades ta det försiktigt in och se om hon behövde hjälp att ta sig därifrån. Efter att ha talat med henne kunde föraren meddela att hon väntade på en av arbetarna eftersom de skulle fika tillsammans. Arbetaren anlände och det hela rann ut i sanden… tills några timmar senare då en förare rapporterade att det satt en tjej och en kille på arbetsplattformen. TLC fick tag i företaget som sköter arbetet och representanter för detta menade att man inte hade någon på plats denna dag. Bil skickades ut till Svedmyra, men informationen ändrades sedan till att det visst fanns behöriga arbetare på plats. Därmed släppte man ärendet med den pittoreska fikaplatsen.

Tur 31 fick felkod 59 när tåget lämnade Gullmarsplan norrut. Vanligtvis följs denna felkod även av felkod 56, men så var inte fallet denna gång och dessutom verkade tåget dra än så länge. Föraren undrade med myndig stämma om han skulle omaktivera på plats eller när han kom fram till Skanstull, TL sade att det måste göras med detsamma och föraren tystnade i samma stund vredet drog till ‘från’. Under tiden började tågen stannas bakom i väntan på omaktiveringens utgång. Felkoden kvarstod dock och TLC lade tågväg till Skanstulls söderplattform åt 31:an, som med jämna P-knappstryckningar till sist lyckades parkera där och tömma tåget för att gå i transport mot Högdalsdepån för tågbyte. De norrgående tågen kunde börja rulla, men de södergående tågen fick vänta in 31:ans avfärd en liten stund till. Stoppet orsakade inga större följdförseningar, men tur 3 vändes upp i Alvik. Snarare var det en rest från det första stoppet på dagen som sedan gjorde sig påmint; en förvirrad förare ropade kort därefter att han skulle haft tur 5 men att trean rullat fram i rätt tid och att han tagit den istället. TLC sade att han hade gjort rätt i det, trean hade nämligen turats om till en femma varvet innan och det var bara att snurra på tumhjulet.

Permissivtryckandet i Kristineberg norrut har fått sin förklaring, under natten hade man påbörjat spårsänkning där och en kompletterande hastighetsbegränsning på 30 hade också lagts till. Denna var minst sagt roligt skyltad i Alvik söderut eftersom pinnarna inte räckte till. Det satt därför en pinne med orienteringsmärke samt tilläggsmärken och på en separat pinne satt en ensam pil. Detta uppmärksammades givetvis av förarna som hade svårt att förstå huruvida skyltningen gällde söder- eller norrspår. Några raska bangubbar kilade ut för att råda bot på förvirringen och skyltade om sträckan så gott de nu kunde med de komiskt korta stålpinnarna. Resultatet ser ni här nedan:

Färgglatt värre Alvik söderut. :-D

Färgglatt värre i Alvik söderut. 😀

Dagen bjöd snart på ännu ett vagnfel. Tur 42 hade en trasig kompressor och TLC uppmanade föraren att hålla ett vakande öga på HB-trycket, vilket som bekant inte får sjunka under 750 (och absolut inte under 600). Tanken var nu att göra ett tågbyte med tur 62 i Högdalen söderut och de bägge tågen snurrade om tumhjulen på en gång. Men när nya 62:an hade nått Rådmansgatan ropade föraren att HB-trycket sjunkit för varje station och nu hade ramlat från stadiga 921 till 800… TLC var snabba med att säga åt honom att tömma tåget och rulla ut på bryggan i väntan på montör. Det blev inget tågbyte och föraren på nya 42:an fick köra ett bra tag till. Trasan visade sig vara i ett så uselt skick att den kördes till depån efter att ha blivit undersökt.

Som om inte trasorna vore nog var det denna kväll match mellan IFK Göteborg och AIK på Råsunda. Eftersom blå linjen är delvis avstängd var det nu gröna linjen som fick frakta supportrarna till Fridhemsplan för byte där till tåg mot Akalla. Tur 28 blev därför fullproppad med blåvitts goa gubbar redan i Gamla stan och hade när dessa troppat av i FHP blivit så sen att tåget vändes upp i Alvik. Rester av klackarna åkte in under ett långt tidsspann och även VH fick med sig några IFK:are och gnagare norrut någon timma senare. Då framgick faktumet att stockholmare inte hittar i Stockholm som tydligast; blåvitts supportrar läste skyltarna, tog till sig informationen i högtalarna och gick en trappa ned till blå linjen. Stockholmarna ropade; ‘öh, är det på andra sidan perrongen Akalla går?’ till varandra medan de stod mitt framför den orangea skylten som göteborgarna nyss hade läst…

Avslutningsvis blev det mängder avsynande. TLC ylade ‘TUR 20, 24 -SÄNK OMEDELBART HASTIGHETEN TILL 20!’ på radion så att det sjöng i trumhinnorna ute på banan. Det skulle tydligen vara spårbeträde på gång i tunneln och sträckan skulle avsynas. Tur 24 avsynade från växelpartiet och framåt, medan TL bad tur 42 att avsyna norrspår, eftersom tur 20 redan befann sig vid stn Thorildsplan. Föraren på 20 hade inte sett något ovanligt i tunneln och det gjorde inte heller föraren på tur 42. Om spårbeträdaren hade varit där verkade denne ha gömt sig väl… eller kanske ha smitit ner till bana tre?

Ungefär en timma senare kom rapporter om att det skulle finnas barn på spårområdet mellan Abrahamsberg och Stora mossen. Förarna ombads avsyna sträckan, men inga såg något. Tur 42 som nu befann sig i ABB norrut ropade att han såg barnen; de satt halvvägs ner på berget ungefär trettio meter från stationen intill norrspåret. TLC ringde efter vakter och yttre TL som styrde ditåt med bilen. Tur 33 fyllde i att det var tre ‘lintottar’ som satt halvt gömda i grönskan och tur 22, dvs. Britt, skällde ut dem/skrämde barnen så att de klättrade ut från spårområdet. De hade tagit sig in genom att hasa under staketet och var enligt uppgift i fyra-femårsåldern. De tre flickorna hade sagt att de ‘plockade bär’… 22:ans ord hade i vart fall givit ungarna en rejäl tankeställare och när vakterna kom till platsen för att söka igenom berget var platsen utan anmärkning. Vilket förmodligen var tur för barnen, de hade väl fått århundradets utegångsförbud efter sin lilla utflykt.

Annonser

4 responses to “Spårspring i juniorklass

  1. Ingen måndag är likt en annan måndag.. 😉
    Men tågen verkar inte gilla att stå vid Krillan eftersom de verkar gå sönder där titt som tätt. 😦

    Sen kan man ju alltid undra vad barn i 4-5 års åldern får göra så långt hemifrån och så nära spårområdet utan uppsikt. :-S

  2. Menar man att det är 30 på motspår om 800 meter efter Alvik, och 30-sträckan man redan är på slutar innan 800 meter? Eller att det redan är 30 och att det fortsätter? Jag fattar inte. Någon behöver TRI-repetiotion. Jag eller banarbetarna?

    • Ena 30-sträckan är den som börjar 800 m efter i Kristineberg, den andra är 30-sträckan som ligger på Alviks norrspår för närvarande. Två hastighetsbegränsningar och väldigt roligt skyltat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s