Barnvagnsrabalder och förhindrat spårspring

Gårdagen i sammanfattning:

Tur 4 hade sth 60 och allmänna felkoder relaterade till hastighet samt strömförsörjning. Föraren ombads kolla om strömskorna satt som de skulle, vilket de också gjorde. Men felkoderna kom och gick flera gånger under dagen varför det funderades på tågbyte.

Tur 42 ropade från T-Centralen norrut där det nyss brutit ut slagsmål mellan två trafikanter på plattformen. En kvinna med barnvagn rammade folkmassan rakt framifrån när hon skulle springa på tåget och körde över en person i processen. Denna person blev förbannad och slog till kvinnan, som såklart tände på alla cylindrar. Sedan trissade de upp varandra.  Föraren konstaterade att han inte kunnat göra något åt det eskalerande bråket, han åkte därför därifrån men menade att ordningsvakter kanske var en bra idé att skicka dit.

Tur 39 meddelade sedan halvförbryllat att han måste ha suttit i andra tankar eftersom han tydligen hade kört förbi Skanstull söderut. Detta uppdagades av trafikanterna som kom fram stationen efter och frågade varför tåget hade kört förbi Skanstull. Det är sådant som händer ibland. En trafikhändelserapport fick skrivas.

Tur 64 ropade från Fridhemsplan om ett sjukdomsfall. Man kunde ana en viss stresspanik komma krypande på TLC när TL kved fram att ‘ånej och det som är tåg i tunneln bakom dig’ och sedan stannade en hel radda tåg. Med hjälp av informationsvärdarna/spx:er på stationen kunde dock personen komma ur tåget och sätta sig på en bänk på plattformen varpå trafiken rullade vidare obehindrat.

I Vällingby fick tur 31 problem med sina dörrar. De ville helt enkelt inte öppna sig, inte ens om föraren tryckte på dörrpermissiven. En omaktivering gjordes som löste saken tillfälligt, men föraren påminde TLC om att samma sak hade hänt tidigare under dagen med tåget och det dröjde inte länge förrän TL hade spikat en tågbytesdejt för 31:an och hemvändande 66:an i Högdalen norrut.

På Pollak stod tur 64. Och på tur 64 fanns en kvinna som blivit kvar efter tömningen/ljussläckandet. Denna kvinna nödöppnade en dörr på bryggan och föraren sprang bak illa kvickt för att se till att hon inte sprang ner på spåret samt för att återställa dörren. Turerna 41 och 31 varnades för eventuellt disorienterad spårspringare, men föraren på 64:an kunde strax meddela att kvinnan var tillbaka i tåget och att hon var lugn. Sedan bar det av nedför backen till pfd 2, där passageraren med en lättnads suck äntligen kunde kliva av. Folk har i allmänhet en benägenhet att drabbas av panik när de blir kvar i tåget. Det är både skrämmande och irriterande för föraren (det sistnämnda om dörrar öppnas, nödbromsar dras, osv) men samtidigt är det mycket förståeligt. Passagerarna har inte samma kunskap som vi förare om turlistan, vilka tåg som vänder var och så vidare. Självklart blir de då rubbade ur eftermiddagsrutinen och kallsvettiga när tåget börjar åka åt helt fel håll eller stannar på fel ställe. ‘Tänk om ingen har upptäckt att de är kvar i tåget? Tänk om det var det sista tåget? Man vet ju aldrig!’ Och då kommer den desperata insikten (i brist på bättre ord) om att man måste ta ödet i egna händer, vilket på så vis resulterar i två A-felmeddelanden i förarhytten…

Tur 24 fick veta av en avstigande kollega i Skärmarbrink söderut att hon hade ett nyklottrat dörrpar i V3. Det var stora blöta tags. TLC frågade föraren om det gick att köra vidare eller om tåget borde utrymmas. Föraren menade att det inte var så mycket folk i tåget och att ingen lutade sig mot dörren; det gick iallafall att köra till Skarpnäck där ytterligare inspektion skedde. Föraren rapporterade att det inte var någon idé att gå i trafik på grund av den blöta färgen och beordrades då att gå i rätt tid, men i transport, mot T-Centralen där jourstäd skulle släppa ombord sig själva och sanera. Jourstäd hoppade således på och sanerade så gott de kunde, för att sedan meddela att tåget åter var passagerarvänligt och klart för trafik från Thorildsplan. Föraren fick skriva en rad på klottret ändå, eftersom allt inte gått att få bort från dörrparet. De kvarvarande klotterresterna fick hallen ta hand om.

VH däckade tyvärr igårkväll vid hemkomsten, varför inlägget blivit försenat. Men då kan man se det så här istället; då blir det hela två (!) inlägg idag! Hurra! 😉

Annonser

4 responses to “Barnvagnsrabalder och förhindrat spårspring

  1. Med tanke på min tankspriddhet ska stockholmarna vara glada att jag inte är Tutf för då hade det nog inte blivit stopp vid många stationer ;).

  2. Man undrar ju vad det är för en sorts människa som sumpar en väska med 13K på tunnelbanan. Har dom verkligen så gott om pengar?
    Tack och lov så finns det numera kameror i vagnarna så förhoppningsvis lär man få se någon människa som inte kan skilja på ditt och mitt på Efterlyst där dom gör bort sig totalt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s