Farstarangering

Söndagen var rena semestern. Den var inte händelselös, men med gårdagen i färskt minne och mindre rökhosta kvar i lungorna kändes det skönt att kunna ta det litet lugnare.

Tur 1 hade fått en vagn som bara gick att köra i 60km/h och som saknade linjespänning i ena vagnens B-ände. Det verkade inte vara någon som hade skrivit på det, eftersom flera förare som senare körde ettan ropade om samma fel.

Bergforan (9202)som brann igår hade under sena kvällen bogserats till Brommadepån där den ställdes upp över natten. I ren protest över att stå där började den brinna igen så att personal fick rycka ut med brandsläckare. Foran fick sedan stå kvar över natten och kyla av sig. Under söndagseftermiddagen begav sig lok 9201 till Alvik för att bogsera undan 02:an, vilket inte blev så lätt som man först trott. Främst då man var tvungen att vända halvvägs upp till Alvik för att sedan köra ner mot svarven… det blev något mindre krångel med en växel nämligen. Problemet blev dock kortvarigt och snart kunde man bogsera den brandhärjade 02:an till Hammarbydepån med en smärre tågkö bakom sig. Tågkö blev det eftersom det är svårt att hitta bra luckor att köra transporter i nu under ‘blå hjälpen’ när sjutton vänder i Åkeshov på helgerna istället för Odenplan (så att folk kan åka med till Fridhemsplan).

Samtidigt ropade tur 29 att det var hål i staketet vid Hammarbyhöjden på norrspår. Tur 28 ombads ta en titt men kunde inte se något hål, när 29:an körde norrut igen kunde han rapportera exakt position och tillägga att det rörde sig om en cirka en meter lång reva i staketet. Fullt tillräckligt för någon att ta sig in på spårområdet, med andra ord. TLC gjorde en notering och kontaktade DLC. Tur 3 ropade från Farsta strand där tåget hade laddats upp men fått en ‘fryst’ IDU-bild. Föraren hade omaktiverat hytten, men det hade inte hjälpt och en hel omaktivering gjordes. Den fungerade, varpå tur 4 (som hade väntat i Farsta centrum) kunde köra vidare. Men varför väntade fyran i FAR -spåret vid plattform två i FAS, kunde inte det ha använts? Nej, ty där stod gamla 51:an (?) kvar från gårdagen. Det var tydligen en hjulaxel som hade låst sig och personal var på plats för att försöka rangera om vagnarna så att de gick att köra bort från stationen och hem till hallen.

Rangerandet av vagnarna i Farsta strand tog ett bra tag. TLC meddelade tur 5 att han skulle avvakta i Hökarängen för att sedan gå på motspår till stranden… men det blev inte så, istället var det tur 6 som fick köra motspår efter att ha väntat ett tag. Nära två timmars motspår respektive vändningar i Hökarängen följde innan TLC meddelade tur 8 att rangeringen var klar och att det därmed gick att köra som normalt. Då ropade tur 37 från infarten Gamla stan om att han hade fått en dörr nödöppnad i tåget. Men ingen felkod. Först när föraren hade kört in hela tåget och stannat pep felkod 527 fram. TLC meddelade att det var den berömda spökkoden och efter dörrmanöver var det bara för 37:an att köra vidare.

På kvällen verkade ungarna vakna till liv på linje nitton. Tur 43 meddelade att hon hade slängt av några ungdomar vid Slussen, eftersom de hade kastat saker på folk och tur 42 ropade senare från Hässelby strand för att rapportera utvändigt klotter i form av stora tags. En nitton som inte drabbades av ungar men väl vädret var tur 35, som var tvungen att backa och spärra dörrpar i Alvik samt trycka P. Orsaken var såklart den timlånga regnskuren över staden som gjorde rälsen slirig som bara den. När vi ändå pratar om halka ska det även nämnas att halkan i innerstan fortsätter för vissa vagnar och denna dag var ovanligt många av dem ledarvagnar norrut. En tur hade nästan glidit mot rött i tunneln mellan Hötorget och Rådmansgatan, men räddades av att signalen slog om. Spårjouren ryckte ut under kvällen och torkade, men den berömda slirskyddsutlösande uppförsbacken vid St: Eriksplan norrut rådde de inte på. Den bara fortsätter att jävlas med oss såväl som jouren…

Dagens länk: Missa inte EEK:s underbara skildring av stoppet igår. Återgivandet av den ‘osannolika jag-ska-fram-till-varje-pris-egoismen’ gjorde att VH grät av skratt och satte en potatisbit i halsen. Igenkänningskomik när den är som bäst. Hur många gånger har man inte fått de frågorna, liksom? Och varenda trafikant SKA bara nödvändigtvis tala på tu man hand med föraren istället för att lyssna på infon i högtaleriet. Som om vi bar på någon djup hemlighet, vilken såklart just trafikant X ska bli den som får ta del av. Att vi vet lika lite som trafikanterna spelar liksom ingen roll, ty någon måste ju stå till svars för allt, trafiken, fan och hans moster samt klimatförändringarna… Ibland känns det iallafall så.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s