Ett Stockholm snarlikt Sibirien

Onsdagen, timmarna innan den stora snöstormen.

Snön kom häromdagen, men igår kväll hade de långsamt nedsinglande flingornas temperament tvärvänt och stormen var ett faktum. Den rullade in mäktig med vind och uppvirvlande snöyr så att sikten blev näst intill omöjlig; där det inte virvlade runt nystörd snö från kollegornas tåg var det ett slags disig dimma påkallad av… ännu mer snö. Kollegorna började spekulera i huruvida det skulle gå att få in alla tågen i depåerna (särskilt Högdalen där nyckelväxeln gärna börjar krångla vid minsta tecken på kyla) och att det skulle bli av att skutta ned från hytten och spätta växlar men stämningen var ändå lugn; så länge växelvärmen fungerade skulle det förhoppningsvis inte vara något problem med vare sig vanlig körning eller depåkörning. Men halt blev det ändå på sina håll och en runt midnatt snöpligt inställd trafik mellan Hagsätra-Gullmarsplan pga halka hanns iallafall med under onsdagens trafikdygn. I övrigt fick TLC användning av de trevliga färgkoderna (ni vet -grön, gul, röd och hemmasnickrade orange) och iallafall den senare delen av dagen präglades av förseningar. Och snöbollskastande ungar. Gårdagen bjöd även på en urspårning i Vällingbydepån samt en växel utom kontroll mellan Högdalen-Hagsätra. Dessutom rullade tågen mot Hagsätra runt medelst nödbelysning i vagnarna…

Som alltid vid snöoväder var underhållsarbetare och spårjourer upptagna med att skotta plattformar, sanda, soparent växlar från snö och både snöblås samt plog nyttjades för att göra spåren framkomliga denna morgon. Hela maskinen var igång för att få trafiken att fungera åtminstone hjälpligt; i sådant här väder får vi vara glada över att ingen linjesträckning hittills är inställd och över något så grundläggande som att ens kunna köra. Eftersom ett stort antal personer ansåg att det var litet för mycket arbete det där med att gräva fram bilen och skrapa rutorna, blev det en hel del extraresenärer nu imorse.  Och flera av dem klagade på att det drog kallt i vagnarna, att det var blött på golvet och att det snöade in när dörrarna öppnades. Vintern är för övrigt enda perioden på året under vilken passagerarna helst ser att dörrarna stängs så fort som möjligt på utomhusstationerna, vilket kan bli en småsvår uppgift eftersom de flesta i genommänsklig anda står och trycker i biljetthallen så länge som möjligt för att hålla värmen. Detta innebär att det när tåget öppnar dörrarna klampar ut en stor samlad klunga från stationen, en klunga som ska köa till den sista vagnen vilken i sin tur är överfull eftersom flertalet människor (som tidigare har klivit på) tänker likadant.

Underhållet av spår och plattformar fortsatte kontinuerligt under morgonen och tågen gick ganska bra, om än långsamt på sina ställen. Självklart kom ett vagnfel och lade en viss sordin på den försiktigt optimistiska stämningen, men turerna var snart på rull och de flesta kunde försenat köras till sina respektive destinationer. Några tågs avgångar ställdes dock in på grund av de förseningar som hade uppstått.

Spåren snöade igen snabbt och det var många gånger som tåget med en tung suck motvilligt kämpade sig upp för backarna, trött på banans allmänna tillstånd. Senare nu på förmiddagen blev det skytteltrafik mellan Hagsätra och Högdalen eftersom växeln hade snöat igen… Men det gick ändå fortfarande att köra och det är huvudsaken. Men värre lär det bli, busstrafiken är för närvarande delvis inställd och pendeln dras med växelfel. Se ex. DN och SvD som rapporterar fortlöpande om detta.

I övrigt kan vi kanske vänta oss övriga linjeförkortningar och ersättningstrafik förr eller senare. Kanske börjar det till och med likna vintern år 2001 när linje sjutton blev inställd och tågen till slut inte kunde köra i backarna, varpå hemgångarnas förare blev sittande i timmar på sina tåg och fick hämtas med radiobil för att komma hem. Tågen? De stod kvar där de hade lämnats, strödda över hela banan.

Annonser

3 responses to “Ett Stockholm snarlikt Sibirien

  1. Nej, om vi tänker på samma tillfälle, så var det under mellandagarna i december 2001, under helgen, dvs. lördag-söndag. Jag jobbade på ettan då, var nyutbildad tutf men hade jobbat ett par år på Lidingöbanan.

    Både Farsta- och Skarpnäcksgrenarna var oframkomliga under största delen av den helgen, trafiken bedrevs mest på linje 19 och där endast med stora svårigheter.

  2. Blött på golvet?? Folk klagar på det här också, där jag är (Dublin), vilket en gång fick en förare att kommentera det på följande sätt (över radion):
    – Eh, but there are equipment for lumbar and postural support provided inside the trams…
    – (Trafikledningen) WHAT are you talking about?
    – SEATS is what I’m talking about, there are SEATS inside the trams. Tell people to use the seats, they don’t have to sit on the wet floor!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s