Kategoriarkiv: burkplockare

Signalfelssöndag

Veckan har varit ganska lugn. Burkplockarna har blivit fler och några cyklister har tänkt åka tunnelbana. Lördagen var desto mer händelserik; den började med att tur 57 ropade från Alvik eller Krillan om att en fylla hade trängt sig in i hytten för att försöka ta sig till förarstolen och köra tåg. Föraren hade dock lyckats övertyga mannen om att han borde hålla sig på plattformen. Där blev han kvar och efterföljande tåg varnades för 1 st. körglad överförfriskad trafikant. Men när nästa förares tåg bromsade in vid plattformen, för att släppa av och på resenärer, tycktes mannen ha lugnat sig betydligt och han gick sedan av i Fridhemsplan för att leta sig ned till blå linjens plattformar. Och vem vet, kanske fortsatte historien där?

Vid Gullmarsplans plattform två, precis vid ITV-skåpet, hade någon blivit av med både frukost, lunch och middag. Personen ifråga hade under sin promenad norrut på plattformen även spytt flera gånger och jourstäd kontaktades omgående. Dessvärre tog det ett bra tag innan de gjorde någonting åt saken (de hade säkerligen en hel del att göra efter den blöta valborgsnatten). Snart knastrade radion till och en förare på nitton, som äcklat förkunnade att den där spyan måste bort snart. Hon hade nämligen precis trampat i den under dörrstängningen. Samtidigt ropade en annan förare att plattform tre behövde saneras, då folk uppenbarligen återigen hade misstagit avlösningsplatsen för att vara en offentlig toalett.

Från linje sjutton hälsade tur 66 att några ungar hade klättrat in på spårområdet och stulit ett ploghindermärke som de nu stod och viftade med bredvid spåret. TLC bad nästa tåg undersöka saken och avvaktade, kanske var man tvungen att kontakta Trygg-C. Men norrgående tåg rapporterade att ungarna verkade ha nöjt sig med ett pinnviftsuppträdande och sedan lämnat platsen. TL slapp skicka vakter och sedan föll lugnet över radion i en hel timma eller två… tills tur 66 ropade från Kärrtorp igen (norrut denna gång och med ny förare) att hon såg i ITV:n att hennes bak var målad. Det blev helt tyst på radion. Sedan harklade sig föraren och förtydligade att V3:an var målad. TL konstaterade att det nog hade skett i Skarpnäck och plockade bort ett evenemangståg som istället fick bli ett vagnbyte till 66:an. Nästan samtidigt fick tur 56 ett vagnfel som var av den graden att tåget måste bytas; varpå nästa evenemangståg försvann för att bli tågbyte. Trasan 56 stod i Gullmarsplan på plattform 4 i drygt en halvtimme innan den kunde forslas bort och under tiden kördes all trafik via plattform 3. Tågbytet för 66:an genomfördes därför i Skärmarbrink och klottertåget gick först i transport till Skogskyrkogården, för att där vändas och rulla mot Guppet, där det vändes på bryggan för en sista transportsträcka till Högdalsdepån.

Söndagen har även den varit händelserik. På lördagen följde TLC en spårbeträdande burkplockare noga och även denna dag fick de hålla koll på en sådan. Tågen fick ta det oerhört försiktigt i Blackeberg, där mannen plockade burkar på spårområdet. Han smet sedan upp på en närbelägen bergbit, via vilken han sedan tog sig ut från banan. Och i likhet med lördagen blev linje sjutton klotteransatt även idag. Tur 23:s förare ropade från Kärrtorp söderut att en dörr var nödöppnad och att hon skulle gå bak för att återställa den. TL tyckte att det lät bra, men tänkte ett varv till och bad föraren att ta en titt längsmed vänstersidan av tåget också, eftersom det var sannolikt att tåget blev klottrat. En titt senare rapporterade hon att TL:s farhåga tyvärr var besannad. En återställning senare hade ett tågbyte börjat ordnas, men tågets avgångar ställdes in under ett varv eftersom tågbytet skulle ske i depån (?). Även tur 25 fick ett tågbyte. Ty det tåget hade en ständigt uppdykande felkod 1031, vilket gjorde att förarna var tvungna att be om att få trycka P för att kunna köra.

Men alla dessa småhändelser till trots var det under söndagseftermiddagen som det stora kaoset utbröt och fortfarande pågår. Strax efter klockan tre hojtade TLC att alla tåg i stan skulle stå still. Om förarna var på väg in till en station kunde de köra in på denna och stå still där. Efter att ha stannat tåg både till höger och vänster meddelade TL att ställverket hade ‘gått ner sig’ mellan Gullmarsplan och Fridhemsplan. Därmed hade man ingen kontroll vare sig över signal- eller växelläggande och ATP:n var kort sagt ‘körd’. De tåg som stod stilla tömdes ur illa kvickt och förarna fick hänvisa sina resenärer till ersättningsbussar. Några minuter in i ställverkskapsejsandet fick man kontroll över delarna runt Slussen-Skanstull, varpå det planerades att köra undan tåg. Men inom kort visade datorn sin grymhet genom att ilsket neka TL kontrollen igen och växlarna kunde inte läggas om för att vända ex. tur 7 vid Slussen. Man gick snabbt ut med ett allmänt meddelande till förarna om att linje 17 och 19 skulle vända i Gullmarsplan och linje 18 i Skärmarbrink.

Det är således sedan två timmar tillbaka för närvarande totalt stopp i trafiken mellan Gullmarsplan-Fridhemsplan. Och problemen verkar fortsätta. Avlösningarna spricker såklart och flera förare kommer få jobba över, kaoset efter kaoset kommer förmodligen att vara omfattande när alla tåg ska turas om och rätt person ska sättas på rätt plats. Siemens personal har säkerligen ryckt ut för att felsöka/hjälpa till att åtgärda felet och alla kollegor gör sitt bästa i ännu ett trafikkaos, samtidigt som de, vid det här laget, trafikluttrade stockholmarna möts av texten ‘stopp pga signalfel’ och söker nya färdvägar såsom Tvären, bana 2, ordinarie busslinjer, etc. När trafiken väl släpps på, kommer det gå långsamt i början eftersom en del dörrar på tågen i stan lär slitas och hållas i när alla vill hem. Och därefter blir det tågkänning när alla tågen i stan i gåsmarsch ska lämna den. Då kan det vara lönt att vänta ett par tåg och slippa den värsta trängseln.

Uppdatering 1: 17:55 -MH-teamet har fått mejl om att trafiken är redo att rulla igång norrut, men tur 7 verkar dessvärre ha fått dörrproblem. TL rapporteras vara mycket frustrerad, vilket man blir med nästan tre timmars stopp i bagaget. Efter tre timmar vill man bara att allt ska flyta.

Uppdatering 2: 18:10 -Trafiken är igång.

Annonser

Vulkanaskans vecka

Veckans första dagar var lugna, sedan kom askan med stort ‘a’ och stoppade all flygtrafik. Deppade stockholmare som bokat resor utomlands för att komma ifrån vardagen fick slita vidare i vardagslunken, allt eftersom flygen ställdes in. Med stora rubriker om askans möjliga fara, samt fall mot Stockholm, väntade sig MH nästan att det blev stopp i trafiken på grund av askmoln. Men en starkare kyla till trots, lös solen snällt på himlen under stora delar av helgen.

På fredagen arbetade banarbetarna, de som byter slipers mellan T-Centralen och Rådmansgatan, med bryggan Hötorget/Rådmansgatan. Kort efter att de hade lämnat arbetet kom första rapporten om att det forsade vatten från bryggan. Ett andra anrop följde om att det framförallt kom från rör under bryggan Rådmansgatan. TLC gjorde en notering och frågade under dagen fler förare om de kunde se vart vattnet kom ifrån. Och visst forsade det in vatten från den nämnda bryggdelen -i mängder! Det verkade dock inte ha orsakat halka av något slag. Men givetvis kartlades aktiviteten på bryggan för en senare åtgärd. Vem vet, kanske hade Eyjafjallajökulls utbrott spridit sig till stockholms tunnelbana? 😉

Under helgen syntes i vart fall flera vårtecken längsmed banan:
Burkplockarna lufsade runt på plattformar och i tågen med sina plastsäckar, burkplockartänger och plasthandskar. Ingen av dem verkade ha sprungit på spåret, av radiotrafiken att döma. Barnvagnarna poppade upp lite varstans som svampar ur jorden och manade till extra uppmärksamhet, då stressade föräldrar gärna använder vagnarna till att leka murbräcka med sitt barns mentala välbefinnande som insats. Och var och varannan station tycktes få besök av trafikanter med cyklar, vilket gjorde att TLC hojtade åt förarna att inte ta dessa med sig. Cykelförbudet är heligt i tunnelbanan och därför följer TLC, vid minsta indikation på cykel, alltid cyklisten noga med stationernas kameror för att se till att de inte kliver på tågen. Cykeltrafikanterna, eller de med vuxencykel, vet ofta att det är förbjudet att ha med sig cykeln och därför gömmer de sig ofta bakom pelare, Selecta-automater eller under trappor i hopp om att kunna smita in någonstans längre bak i tåget. Barncyklar får dock åka med, om de inte har kedja (trehjuling) eller kapslad kedja (kedjan inplastad i ett fult block).

Under söndagen gick det dessutom ett envist rykte om att en civilklädd säkerhetsutredare från MTR patrullerade innerstan för att kontrollera förarna. Denne letade hörlurar, påslagna mobiler och annat skoj. I mässen skämtades det litet grann om att ett TUB-SÄPO hade bildats och att ‘storebror ser oss’.

Och måndagen, då? Den var lugn. Tisdagen likaså. Det mest irriterande för förarna är den där hastighetsbegränsningen, på sth 30, i norrgående riktning -det känns som om den aldrig kommer att försvinna. Och om två månader firar den tillfälligt permanenta hastighetsbegränsningen mellan Slussen – Gamla stan tvåårsjubileum. Vi får se om det händer någonting mer intressant under återstoden av veckan. Men, som en kollega påpekade i ett mejl till MH-teamet: ‘IN is the shit’ vad gäller händelser på jobbet…

Spårspring och glassplitter

‘Dagens ärende’, som TL beskrev det, var burkplockaren som reste med tuben kors och tvärs för att ränna på både tillåtna samt betydligt mindre tillåtna ställen och plocka sina burkar/flaskor. Givetvis höll alla förarna koll på honom och rapporterade hans rörelser över radion så att kollegorna skulle veta vart han befann sig för försiktig körning vid infart på stationerna. Sista turen som ropade in något som vi hörde var sjuan, som fick äran att skjutsa mannen mellan Tallkrogen och Hökarängen (där han sedan stod och granskade makadamen i jakt på glimrande aluminium).

Vid Gullmarsplan runt sjutiden ropade TLC åt tur 42 att ta det försiktigt in till plattform tre eftersom det fanns ett sjukdomsfall på plattformen, som låg på vita linjen. Folk stod runtomkring honom eller henne och spärrvakten var på väg ner. Det tog en stund innan något hände, även tur 43 körde in försiktigt och rapporterade att sjukdomsfallet fortfarande låg kvar på plattformen. Men sedan bör personen ha fått hjälp då inga fler rop eller varningar kom.

Klottervandalerna agerade på flera linjer denna dag, tåg som pryddes med diverse fula tags var tur 6 och 35. Det var en på det hela taget väldigt lugn eftermiddag. Ända tills 35:an nådde Brommaplan och ropade in att det vid Sporthallarna stod två killar och rökte… men inne på spårområdet. TLC undrade om de stod så att det gick att köra eller ej. 35:an meddelade att de stod i skyddsområdet och kunde krypa. Men inom kort ropade föraren att killarna nu sprang framför tåget och hoppade på skyddsbrädan ovanför strömskenan. 35:an stod kvar i Brommaplan och strömmen bröts omedelbart. Tågen skockades på varsin sida om Brommaplan och Alvik medan vakter beställdes med en rasande fart. Grabbarna försvann runt kröken och 35:an kunde inte se dem längre, men de försvann inte från spåret utan skuttade kaxigt runt där som fån samtidigt som ett stort antal resenärer inte kunde ta sig hem. Tur 40 vände i Alvik och tur 5 fick tömma ur vid Krillan och gå i transport till plattform fyra för en snabbvändning. Avlösaren till femman satt på tur 28 (tåget bakom) och klev således av i Kristineberg så att avlösningen kunde ske där istället. Snart var vaktpatrullerna framme vid Brommaplan respektive Abrahamsberg för att ingripa och sedan var killarna borta från spåret. TLC meddelade att det var rensat och att strömmen skulle komma tillbaka inom kort.

Några minuter senare rullade tågen igen men självklart inte utan problem. Tur 40 saknades norrut, tur 35 beordrades köra enbart till Gullmarsplan där tåget skulle tömmas för att sedan vändas på Pollak. Tur 27, 25 och 26 turades om, sedan började TLC och TX pussla ihop avlösningarna, raster, med mera. När 35 nådde Gullmarsplan ändrades ordern till att turen skulle gå i transport till Stureby och vända där för att gå i rätt tid norrut. Tur 39, som nu hade hamnat efter tur 40, skulle gå i trafik till Högdalen och vända på mellanspåret. Tur 40 fick vänta in 39:an på plattform fyra och ta över trafikanterna för att köra dem vidare till Rågsved och Hagsätra.

Kvällen var inte slut där såklart, en sjutton (20?) fick ett nödbromshandtag draget i Skärmarbrink och föraren återställde det för att upptäcka att det som vanligt var en dragning gjord på rent okynne. Sedan kom rapporterna om stenkastande ungar i Gubbängen, vilket ledde till att TLC varnade tur 9 och bad föraren vara uppmärksam samt försiktig där. Föraren återkom senare med beskedet att en ruta i tåget var krackelerad -precis som i tisdags var den hemvändande tur 21 ett utmärkt bytesalternativ och tågbytet ägde rum i Skärmarbrink norrut. Det här börjar bli ett problem; tre stenkastade tåg på tre dagar längsmed linje arton. Jaa, i vissa fall får sannerligen resenärerna bättre kollektivtrafik än vad de förtjänar.

Tappad bakom en barnvagn

Det var varmare ute denna dag, men vad gör det när man har en kall hytt? Tur 8 felanmälde värmen i sin hytt och föraren beskrev det hela som om ‘den inte orkar blåsa varmluft’. Flera hytter flämtade växelvis varm och kall luft, nästan som om gårdagen hade utmattat dem.

Tur ett ropade snart in från Slussen söderut att folk kommit fram och klagat på två personer i tåget, en störande man samt en liggande som befann sig på golvet. TLC meddelade att ordningsvakter skulle komma vid Gullmarsplan. Problemet var väl bara att vakterna ställt sig på fel plattform -de stod uppradade på plattform ett. Den mer stökiga av de två männen hade gått av just vid Slussen, kvar fanns den liggande. Mer ordningsproblem hade Slussen som säte; tur 36 anmälde (kort efter ettans anrop) en man med mörk mössa och rock som trakasserade kvinnliga trafikanter. Ordningsvakter föreslogs och Trygg-C kontaktades.

Tur 42 fick en dörr nödöppnad i tunneln mellan Islandstorget och Blackeberg. Föraren gick bak för att återställa dörren efter att ha kört in tåget till Blackeberg och meddelade att dörren hade varit stängd, klarsignal fanns nu också. Det hela var mycket underligt ända tills felkoden 527 (den falska ‘nödöppnad dörr’-koden) konstaterades. Inom kort ropade tur 24 från T-Centralen, där någon dåre hade hållit ut sin kompis över spåret när föraren körde in på stationen. Föraren var såklart chockad, men mådde under omständigheterna ändå bra och behövde inte bryta. Tur 3 bakom uppmanades ta det försiktigt.

Sedan hände en hög saker på rad; tur 5 behövde vakter till två missbrukare i sitt tåg, en nitton tycktes ha åkt för tidigt eller för sent från Hässelby strand vilket ledde till klockinspektion, någon befann sig för nära spåret vid Rådmansgatan och ett antal fyllon dök upp på plattformarna inne i stan. Självklart tappades och glömdes det en hel del också. Tur 22 hittade ‘ett par skor i storlek 44’ och tur 26 fick i uppdrag att leta efter en kvarglömd väska som också återfanns vid vändningen. Sedan tappade någon våroptimist ner sina solglasögon på spåret vid T-Centralen söderut, vilket innebar krypkörning för ett tåg och sedan ett stoppat tåg medan vaktpatrull 1030 skuttade ner och fiskade upp modeaccessoaren. Några timmar senare glömde en småbarnsförälder en barnvagn (utan barn, tack och lov) på någon nitton. Både tur 39 och 40 ombads leta igenom sina tåg och 39:an hittade vagnen.

Ett vårtecken i form av en burkplockare siktades i Alvik denna kväll. Ännu ett vårtecken var duggregnet som föll runt halv nio och framåt.

Stök verkade det se ut att bli ikväll, tur 23 fick med sig ett killgäng ner till bryggan i gropen och föraren tyckte att det var lite underligt, eftersom de hade försökt gömma sig under sätena när hon gick förbi på bryggan. De hade kanske tänkt hitta på någonting eller ville rekognosera inför framtida skadegörelseräder, men denna gång gick de iallafall av när tåget kom tillbaka till Odenplan. Tur 35 kunde dessvärre rapportera stök av det värre slaget; ordningsvakter hade plockat ev ett helt gäng på stn Ängbyplan och detta gäng betedde sig mycket aggressivt, vilket gjorde att föraren föreslog att fler patruller skickades dit. Vakterna var nämligen bara två och de i gänget var många. TLC slog återigen numret till Trygg-C, liksom så många gånger tidigare under dagen.

Men ändå hände det inte så mycket denna lördag -radion var mestadels tyst, vilket var rätt skönt. Earth hour märktes i och med att Globen var släckt, dessutom var Stomatol-skylten mörk. Men dimman låg tjock som gröt över Stockholm under kvällen och det var därför svårt att se byggnaderna i/utanför staden ändå.

Denna dagen ett banfel

Trots snön har ett av de säkraste vårtecknen siktats idag på banan. Tur 73 ropade in en burkplockare med griptång i Hässelby gård, tur 41 rapporterade att det var en av de kända burkplockarna och att han klivit på hennes tåg för att sedan kliva av i Hässelby strand. Annars ropades snöbollskastning in över hela Stockholm och det var allmänna småförseningar på många turer i rusningen. Det skulle dock bli värre senare… Men först fick tur 27 ‘stopp omedelbart’ tecknat åt sig av en trafikant och gick bak för att se vad som hade hänt. Det var en person som behövde hjälpa en medtrafikant av tåget. Den senare satte sig på en bänk och 27:an kunde rulla vidare. Kön full av tåg som TLC stoppat bakom fick klartecken att köra på signal. Ett tag senare stoppades ännu ett tåg, men denna gång var det polisen som ville titta igenom tur 50 vid Gullmarsplan. Tur 40 i Råcksta hade en dörr i V1 som fastnat i plattformen och återställde den…

…samtidigt inne i stan fick tur 43 felkod 1032 och kröp från Slussen till Gamla stan. Föraren hade fått trycka P för att rulla och problemet nu var att permissivkörningen inte släppte. TLC gav order om en omaktivering på T-Centralen och stannade massor av tåg. När 43:an brummat igång igen och kröp från stationen, efter att ha tryckt P igen, höll man kvar tågen i väntan på att se om turen fick fart. Strax kunde föraren rapportera att börvärdet var tillbaka och trafiken släpptes på.

Snart stod det klart för TLC att det var något ordentligt fel på banan vid Slussen norrut. Mängder fällningar framträdde och gick inte bort. Tur 21 fick exempelvis trycka P och signal 070 som stod i stopp. Det svors över fällningarna och snart kom nästa 1032:a med tur 22, som också fick krypa till T-Centralen och omaktivera, i likhet med 43:an tidigare. När sedan tur 35 också fick felkod 1032, meddelade TLC att man nu enbart skulle släppa iväg ett tåg i taget på sträckan. Det blev således tågkö bakåt, ända till Hammarbyhöjden, Sandsborg och Enskede gård. Tågen fick avvakta på stationerna och åka en station framåt på TLCs anmodan. Det var svårt att dirigera tågen just kring banfelet eftersom tågen tappade sina identiteter vilket gjorde att trafikledningen inte kunde se vilket tåg som stod var i felområdet.

Några extraturer var fortfarande ute och flera av dessa tömdes ur för att komma bort från banan. Det blev en stor propp runt Gullmarsplan, men även vid Skärmarbrink där både linje sjutton och arton strålade samman, varför det även gjordes vändningar på bryggan där. Mitt i alltihop hade någon blivit kvar på den tömda tur 75 och denne någon nödöppnade en dörr i farten, vilket givetvis gjorde att turen blev stående med en hel hög tåg bakom sig medan föraren gick bak för att återställa samt kontrollera huruvida någon hade hamnat på spåret. Parallellt flyttades tågkön framåt ett steg då och då. 75 kom snart på rull och kunde åka undan.

Det tog cirka en timma innan felet lokaliserades och Siemens kunde åtgärda det i datorerna. Det drogs praktiskt taget en stor lättnadens suck uppe på TLC och sedan var det dags att ta itu med alla förseningarna som säkerligen låg runt 20-30-minutersstrecket för stora delar av tågen. Nu började vändningarna, omturningarna och även de spruckna avlösningarna att stå som spön i backen. Ett stort antal förare satt på fel tåg och reserverna gick som vanligt åt snabbt. Några felplaceringar löstes ändå med ordinarie avlösningar eftersom ett antal förare hade haft lunch under banfelskaosets fortgång.

När trafiken börjat rulla igen kom lillördagsproblemen så smått igång; en stor spya på plattform fyra vid Gullmarsplan ropades in och tur 24 i Krillan hade fått veta av en trafikant att ett fyllo kissat mot en av dörrarna i tåget. Detta stämde, eftersom det formligen rann ut urin från V1:ans andra dörrpar när föraren öppnade dörrarna. TLC beställde genast bärgning och vakterna mötte upp vid Brommaplan. I fallet med spyan verkade dock jourstäd lysa med sin frånvaro -den ropades in flera gånger och TLC ringde praktiskt taget lika många gånger.

Det började som en skakning…

Näej, signalfelet kom tyvärr inte tillbaka och det blev därför en helt vanlig arbetsdag för Veoliahoran. Men enstaka filmteam från nyhetsredaktionerna i Stockholm dök upp här och var (Odenplan, Slussen, Medis) för att få lite rörliga bilder till sina korta reportage om signalfelet imorse. Bildmaterialet från Odenplan dök upp i de regionala nyheterna på Svt. Teamet har även varit uppe på TLC och gjort studiebesök. Det skojigaste med det sistnämnda var presstjifens kommentar ‘man får lära sig av det som inträffar och se till att det inte händer en gång till’. Detta efter att man redan konstaterat att ingen vet vad det var som gick fel med datorerna. Hm. Fråga en förare nästa gång, det är roligare; vi har en stark konspirationsteoretisk ådra som gör sig väl i TV!

Den stora grejen idag var väl de eviga felkoderna som dök upp ute på olika tåg. En tur ropade in nästan hela 400-familjen, medan en annan hade en V1:a fullproppad med så många fel att det bara var att kapitulera och omaktivera. En tredje tur fick 1032 och allmänt svårt att förflytta tåget. Lösning? Omaktivering! Ett fjärde tåg, extranitton tillika tur 46, fick inte upp dörrarna i tåget på de stationer som kräver dörrpermissiv, eftersom knappen glappade. Ni gissade rätt: omaktivering. Well, andra gången det hände, i Högdalen, fick den arme föraren order av TLC att nyckla ur och istället genomföra dörröppnandet från en annan hytt. Under tiden hann givetvis något otåligt litet as nödöppna en dörr, vilken självfallet måste återställas innan det gick att köra igen.

Hässelbykidsen formerade sig återigen denna dag, men nu lade man in motoffensiven illa kvickt och lyckades med ordningsvakters hjälp att avvisa dem från stationen. Samtidigt, på andra sidan stan i Hagsätra, hade plåtterklottrarna vaknat till liv och målat V3:an på tur 32. Rosa, lila, gult och slemgrönt i en salig röra rullade genom stan ett varv eftersom vi numera (tack vare regnvädret i onsdags) har lite vagnbrist. Samma vagnbrist som igår innebar att en del extraturers förare bara fick med sig två vagnar från depåerna. Fortsätter det regna som det just nu gör utanför Veoliahorans fönster hemma, kommer vi få kuska runt i envagnståg hela nästa vecka. Man bävar inför rusningen!

Men, men. Det märktes klart och tydligt att det var fredag, eftersom dörrklämningarna och fyllorna ökade radikalt. Den första fyllan rapporterades in redan vid tolvtiden på dagen. Det följdes av en radda anrop om fylleglada ungdomar sittandes på plattformskanterna och en 17-förare som rapporterade en spya precis innanför ett dörrpar. Även kvarglömtkategorin brukar bli intressantare på fredagarna; en herre hade ringt och bett om att föraren skulle leta efter hans påse med öl som blivit stående när han gått av. Föraren hittade mycket riktigt en påse med tre Arbogaöl i när tåget parkerat i Hagsätra. Uppgiften föraren fick från TLC var att ölmannen skulle bli mycket glad och stå i Stureby norrut. Men när tåget kom dit var trafikanten inte på plats, varpå ölen lämnades vid grinden litet fint. Man kan ju hoppas att farbrorn faktiskt iddes masa sig dit när han nu låtit andra göra sig så mycket omak för burkarna.

Andra tecken på att helgen börjat fick vi på radion i form av ett flertal tåg som fått dörrar nödöppnade. 18.2 hade tur i oturen att ha en förarkollega i sluthytten, vilket gjorde att vad som kunde ha blivit ett maffigt stopp från Alvik till Odenplan istället bara blev en parantes i ordningsproblemstatistiken när kollegan återställde dörren. Två flugor i en smäll blev det för ordningsvakterna som tillkallades för att se till att några killar slutade upp med att reta en resenär. Utöver att lösa ordningsproblemet visade det sig att den trakasserade trafikanten var burkplockare…

Sittandes på sitt sista tåg hörde Veoliahoran vid halv sju-tiden ett ömsom argt ömsom skakat radioanrop till TLC från tur 9. Föraren hade stängt dörrarna och varit på väg att lämna stationen när en dyngfull man hoppade ner på spåret med pavan i hand för att stoppa tåget. Nian stannade såklart. Vad är alternativet, liksom? Fyllhunden klampande triumferande ombord. Han ville bara poängtera att han minsann kunde stanna ett tåg för att hinna med det. Djupt inne i sin lilla alkoholdimma kunde han förmodligen inte alls koppla vare sig faran med det egna tilltaget eller den effekt det hade på föraren, som rosslade fram informationen över radion. TLC undrade om föraren kunde peka ut den överförfriskade karln, sedan meddelade de att vakter var på väg och att man skulle se till att få honom rejält bötfälld som grädde på moset.

En omelett, någon?

C hade full rulle på tur 24 igår kväll. Vid Odenplan stod det några killar och kastade ägg på frontrutan, som blev alldeles gulspräcklig och simmig. Det är småläskigt när folk kastar saker mot frontrutan, men istället för att bli arg är det bara att tänka som så att alla dessa personer som gör sådant är mindre intelligent begåvade personer än en själv. Förhoppningsvis växer de upp en dag och blir ansvarsfulla människor… hm, nja, det vore kanske för mycket att hoppas på? Särskilt innanför spärrarna. Det känns ibland som om folk öppnar handväskan eller ryggsäcken och dumpar hjärnan i den innan de träder in på området. Det skulle iallafall förklara varför en farbror släpade ombord en kundvagn full med sopsäckar på Cs tåg just vid Odenplan. Eller, vem vet; bagladytrenden kanske har nått Stockholm med full kraft nu?

Gårdagen bjöd på ett antal burkplockare utefter banans stationer, såväl ungvalpar som äldre rutinerade rävar. En av de mer organiserade siktades i Blackeberg på eftermiddagen, han är en riktig kändis och lätt att känna igen på sin beiga jacka, keps och framförallt på sin långa gripklo i metall med vilken han plockar burkar från spåret med. Problemet med klogubben är att han brukar knata runt i sin egen lilla värld och man kan som förare räkna med att han lugnt kan hänga halvvägs med överkroppen ner mot spåret i sin jakt på 50 öre. Att varningstuta med tyfonen brukar funka, iallafall. Han är alltså inte döv, bara tankspridd. De gånger uppmärksamheten är höjd på gubben gömmer han sig i trappan upp till plattformen, bakom hissen eller annat valfritt skrymsle. Han vet att de rödklädda vakterna annars får nys om var han håller hus och eskorterar ut honom från området. Föga anar han att det dessa gånger redan strömmat in rapporter om hans förehavanden och om vilka stationer han går av vid för att fortsätta sin skattjakt. Missförstå oss rätt nu; burkplockarna är bra, eftersom de får bort burkskräpet. Vad som är mindre bra är att de inte fattar att spåret är farligt och att man kan dö om man beträder det. Därför håller vi koll på dem.

Man arbetade igår med växelpartiet och spåret norr om Vällingbydepån för att reparera skadorna efter urspårningen från dagen innan. Uppenbarligen var det inte så farligt, eftersom endast vissa turer beordrades gå ner via Råcksta. Senare på kvällen kunde hemgångare börja rulla ner via mellanspåret Vällingby igen.

Tvärbanan hade någon krock eller vad det var igår, trafiken från Guppet ner till Sickla och tillbaka var iallafall inställd. De ropade om att trafiken ersattes med bussar däremellan. Jag vet inte om det krockades med en bil eller liknande, men annars hade det väl rubricerats olycka istället för kollision. Många vilsna själar irrade runt uppe i biljetthallen och bråkade med varandra om huruvida ersättningsbussarna gick från vägen utanför eller om man var tvungen att ta sig upp till bussterminalen ‘på taket’. Lösningen blev att hälften gick till vardera buss och tryckte innan någon smart på ena stället uppenbarligen faktiskt läste vad som stod på hållplatsen och konstaterade att bussarna inte alls gick därifrån. Massvallfärd mot rätt hållplats, mao. Veoliahoran hann precis se det stresstyngda lämmeltåget dra förbi när arbetspasset började. Folk brukar alltid gnälla på att det informeras för lite i sådana här situationer, men frågan är om de inte helt enkelt vill kunna ha någon anställd att skylla på, som ‘borde ha sett till’ att de inte framstår som bortgjorda illitterata idioter i sitt yra kors-och-tvärs-springande.

Imorse var det strömavbrott på 18 ut mot Farsta men även mot Hässelby, vilket orsakade inställning av trafiken på sträckorna. Med ett sådant facit (eller omen?) redan på morgonkvisten ska det bli kul att se vad stenåldersbana ett kommer att hitta på idag under eftermiddagen och kvällen. Ett växelfel eller två… kanske bjuds vi på ett saftigt signalfel. Eller varför inte ännu en kabelbrand mellan Medis och Skanstull så att det blir fett tvärstopp?