Kategoriarkiv: kabelbrand

En dag i juni

Gårdagens kabelbrand gjorde att flera kollegor fick jobba över under flera timmar. Denna dag blev det inte lika mycket övertidsarbete, men väl struligt då det tidigt på morgonen visade sig att nattens fortsatta spårsänkning vid stn Abrahamsberg söderut hade gått lite för bra: när tågen skulle stanna där och öppna dörrarna, fastnade dessa i plattformskanten. Föraren på tur 6 var både andfådd och stressad när hon rapporterade att dörrarna satt fast. Strax beordrade TLC förbikörning av stationen och kallade dit en av radiobilarna, vars befäl tillsammans med några banarbetare försökte räta upp rälen (vilken hade rört sig ordentligt under natten). Med jämna mellanrum bad YTL Jacobsson om att få C-skydd (stopp på signalen i BMP, mao) varpå det trixades och undersöktes under några minuter i hopp om att få ordning på rälsen. När trafiken släpptes på fick ett utvalt trafiktåg agera ‘försökskanin’ för att se om åtgärderna hjälpte. Men vartenda tåg som stannade och öppnade dörrarna fastnade i plattformskanten. På ett av dem, tur 26, fick befälet till och med förbikoppla samtliga dörrar i V2 så att tåget kunde köra till Stora mossen. Väl där återställdes förbikopplingen och befälet återvände med norrgående tåg till ABB, där de mycket ambitiösa, men dessvärre fruktlösa, försöken att justera rälerna fortsatte. Gröna linjens tåg fick under hela dagen leva med att vara några minuter sena söderut och trafikanterna kunde ta antingen ersättningsbussar eller åka vidare till Stora mossen för att ta norrtåget tillbaka en station. Skulle Abrahamsbergborna in till stan fick de åka till Brommaplan och kliva på södergående tåg där. Förarna var blandat roade och irriterade över att inte kunna stanna tågen vid stationen, men det här är å andra sidan ett rejält undantagsfall; spårsänkningar har genomförts under flera år nu för att öka tillgängligheten för bl.a. funktionshindrade och detta är första gången någonting har blivit såpass fel att det stör trafiken med mer än bara 30 i hastighetsbegränsning.

I slutet av rusningen behagade tur 55 att gå i sekundär mod mellan Slussen och Medborgarplatsen, vilket i sin tur orsakade ännu litet fler småförseningar. Efter idoga omaktiveringar och en p-knappstryckning lyckades föraren köra in tåget till stationen där det tömdes direkt. Trasan gick sedan i transport till Högdalsdepån. Ungefär samtidigt planerades ett tågbyte åt tur 37, som hade stora plattor. Valet föll på ett av extratågen och bytet genomfördes tjugo minuter-en halvtimme senare.

Runt klockan elva beordrades förbikörning av T-Centralen, på grund av en olyckshändelse på bana 2. Uppgifter från tidningar, polis, med flera antyder att mannen sprang till tunnelbanan, halkade på plattformen och hamnade på spåret. Han överlevde och kördes till sjukhus. Kvar i tåget satt föraren, som chockades svårt. MH-teamet känner med kollegan och skickar varma tankar till honom -en PUT är aldrig lätt, oavsett utgång. Vi hoppas på en inglasad tunnelbana i framtiden.

Bloggens vara eller ej: Vi har beslutat att tänka igenom huruvida bloggen ska finnas kvar eller inte. Hittills har tänkandet varat i två veckor, den här veckan kommer vi att meddela hur det blir.

Annonser

Sommartider, sommartider…

Det är definitivt dags för en blogguppdatering. Här kommer veckan som gick i referat och även lite dagsaktuella skojiga saker.

Knappt hade glöden från bussbranden vid Slussen falnat förrän det var dags igen, denna gång var det bana 1 som drabbades av en brand. Rapporterna var av skilda slag; först ropade en förare att det var en ordentlig brand på gång i spåret nära stn S:t Eriksplan, en annan ropade att det kom rök men såg ingen eld. Rökutvecklingen var i vart fall bekräftad och därmed blev det stopp i innerstan medan trafiken styrdes om till att vändas i bland annat Odenplan. Räddningstjänsten kom dit, en mindre kabelbrand sades det röra sig om och polisen ville utrymma både tåg och station medan läget bedömdes. Efter någon timma var trafiken återigen igång, med det vanliga efterföljande omtågandet och spruckna avlösningar.

På tisdagen och onsdagen avvisades några cyklar, någon enstaka burkplockare var i farten och båda dagarna slog TLC larm om att förarna skulle vara försiktiga då personer i stan tycktes fundera på att göra någonting riktigt dumt. Dessutom hade man passat på att poängtera en gång för alla vem det är som ska gå på vilken toalett, genom att sätta upp viktorianska kvinno- och mansprofiler på toalettdörrarna. På torsdagen klämde en av MH-medarbetarna en rollator och råkade stänga dörrarna framför näsan på en blind man. En riktig otursdag, med andra ord. Sådana har vi alla.

Artonhundratalet har kommit till GUP?

På fredagen kulminerade rapporterna om halkan mellan Farsta centrum och stranden med att tur 6 fick slirning och gled mer än en vagnslängd förbi rödljuset i tunneln. Tur 5, som höll på att lämna Farsta strand, stannade med hytten utanför plattformen när signalen där slog om till rött då femman bröt igenom ATP:n från sitt håll. Både femman och sexan blev stående medan befäl styrde radiobilen mot platsen. Tur 7 vände i Farsta centrum på plattform två under tiden. Snart var dock befälet framme och kunde köra tillbaka en station, för att där sedan tömma tåget på resenärer. Han noterade frankt att V1:an hade fått ‘känsliga små plattor’ och gick i transport till GUP, där en avlösare tog över, vände på bryggan och körde in trasan i Högdalsdepån. TLC turade om ett par artontåg och sexans gamla förare skickades på drogkontroll, vilket är brukligt vid rödljuskörningar. Underligt dock, då detta uppenbarligen handlade om att tåget självt inte hade gått att få stopp på. Vagnarna är förmodligen helt bortplockade från trafiken för närvarande och som säkerhetsåtgärd har en hastighetsbegränsning på 30 lagts längs plattformssträckan i Farsta centrum, vilken övergår i sth 20 i tunneln mot Farsta strand.

Självklart hände det mer under fredagen; en tant fastnade med väskan i dörren på ett tåg varpå en dörr nödöppnades och tur 26 kunde torrt/roat konstatera att det stod en man och onanerade öppet på plattformen i Alvik när hennes tåg rullade in till stationen. Vakter kontaktades för att kontrollera plattformen och fredagen fortsatte sedan med diverse cyklar som avvisades.

På lördagen fortsatte gåsmarscherna mellan de två Farstastationerna och det tycktes verkligen vara på linje arton som det mesta hände. Tur 54 ropade att en man med blå tröja hade blivit kvar på stn Skogskyrkogården, där han gapade och skrek. Då han inte verkade må så bra ombads förarna köra försiktigt vid infart och vakter kontaktades omgående. 54:an skulle få mer att göra under dagen när en dörr nödöppnades Gullmarsplan söderut… detta hände även en andra gång på bryggan i Alvik -föraren gick för att återställa dörren och prata med trafikanten som hade öppnat den, samtidigt beordrades 55:an att gå i transport från Alvik till Abrahamsberg och vända där. Efter mycket om och men, samt en försäkran till de tre dörröppnande killarna om att tåget strax skulle åka till Alvik igen, rullade äntligen 54:an iväg söderut. Tur 60 rapporterade om den nu ständiga halkan mellan Bagarmossen och Skarpnäck tur och retur, samtidigt fick 58:an veta att det eventuellt fanns en liggande i V2:an och att kundservicevärdar (!) skulle titta igenom tåget vid Gullmarsplan. Och jo, visst försökte folk att plocka med sig cyklar även denna dag. Lördagen var ju ändå den mest somriga dagen på mycket länge och stockholmarna vimlade glatt runt på stan, på plattformarna och solade på varenda gräsplätt som fanns. Söndagen var lugn och molntung jämfört med lördagen. En herrelös hund irrade runt på plattformen i Rågsved i nästan tjugo minuter innan vakter fick tag i den.

Och nu är det måndag igen. En dag som inleddes med att förare och resenärer möttes av ett plötsligt enkelspår mellan Skärmarbrink och Kärrtorp. Anledningen var ett planerat banarbete… som ingen tycktes veta någonting om. Inga meddelanden om detta hade skickats ut eller anslagits på tavlan bredvid TX, inte heller hade trafikanterna informerats om trafikändringen. På TLC slog nyheten om att bangubbar med lok precis intagit söderspåret mellan Björkhagen och Kärrtorp ned som en blixt från klar himmel, ledningen över bana 1 ställde sig också frågande till varför de fanns där. Men spåret var iallafall avstängt, vilket markerades med hindermärken och de varselklädda arbetarna strosade omkring med sina verktyg på området. På Gullmarsplan hade det enligt en kollega varit mycket springande och snart hade det stått klart att det hade utfärdats ett tillstånd för arbetet, men huruvida arbetet skulle bli av eller ej hade varit otydligt. Tills denna måndag. Enkelspårstrafiken ska enligt ett anonymt mejl fortsätta under tre veckor, fram till den sjätte juni och tågtrafiken går under denna tid med tjugominutersintervall mot Skarpnäck. Från GUP går tågen på klockslagen 04, 24 och 44. Bussar förstärker också trafiken.

Uppdaterat: 20:48 – SL har tagit bort linje 17:s enkelspår från sin störningsinformation. Vad det betyder i nuläget vet vi tyvärr inte.

Uppdaterat: 21:00 – Bussarna är nu indragna och linje 17 går enligt ordinarie tidtabell. (Vilket strax är 15-minuterstrafik.)

Tänt var det här

Under gårdagens session av Halo ODST ringde mobilen. Det var Hatbloggen som i all välmening undrade ‘vad fan’ vi höll på med på bana ett. VH hasplade ur sig ett förvirrat ‘eeeeh?’ innan HB sekunden efter konstaterade att ‘du är inte på jobbet, eller hur?’ Nej, svarade VH och förhörde sig.

Det var tydligen ett TUT som hade börjat brinna vid Gullmarsplan och därmed var det även totalstopp i trafiken. Tåget ifråga var folktomt/uppställt, men självfallet var man tvungen att bryta strömmen så att Räddningstjänsten skulle kunna komma fram och släcka elden, vilket resulterade i lika logiska förseningar till förarnas stora förtjusning (utskällningar på grund av ‘jag-ska-fram-till-varje-pris’-mentalitet hör ju liksom vardagen till vid stopp…

Orsaken sades i DN vara kabelbrand, enligt kollegor var det en batterilåda som antändes medan tåget (evenemangståg) stod på mellanspåret. Stoppet varade i cirka en och trettio, men ersättningsbussar rullade iallafall under tiden.

Röd brand

Brandmännen på g, bilden är tagen från DNs rubrik om branden.

Räddningstjänsten spärrar av Mariatorget, bilden hämtad från DN.

Attans, här har man gått runt och hoppats på att något rapporteringsvänligt stopp skulle ske på bana 1 och nu har det hänt, tyvärr med besked; både röda och gröna linjen ersätts med bussar på grund av en kabelbrand mellan Mariatorget och Slussen på bana 2. (En längre artikel om branden hittar ni på SvD.) Störningsinformationen för bana 2 meddelar att bussarna åker mellan Liljeholmen-Ropsten samt Liljeholmen-Mörby på grund av kabelbrand. För bana 1 är det polisbeslut som hindrar framfart (man är rädd för spridning av elden och det är gedigen rökutveckling, räddningstjänsten har dock kommit till platsen nu) och bussar ersätter mellan Hötorget och Gullmarsplan. Lagom kul, eftersom det är små köbildningar runt avspärrningarna inför Nobelfesten. Vi får se om det hänger i sig under eftermiddagen och kvällen… jävlars, vilken intressant rusning det kan bli!

Uppdatering: Branden är nu släckt, men det bedöms ta en till två timmar innan tuben på allvar är igång igen. Bana 1 har fått klartecken till körning nu. Omturande, avlösningssprickor och stressad PLE nästa!

Ännu en uppdatering: Reparationer pågår för fullt i tunneln (det var uppenbarligen en skyddsbräda som brann), röken håller dessutom på att vädras ut. Bussträckningen har kortats; nu är det Zinken-Slussen, Östermalmstorg-Ropsten, Teknis-Mörby som gäller. (Tågen vänder helt enkelt där det finns bryggor.) Skoj, skoj.

ABC-nyheterna har varit ute i kaoset och filmat. Det är det vanliga, info om orsak till kaos och sedan trafikantintervju som klagar på infon. SLs pressinformatör menade att trafiken på bana 2 förmodligen är igång helt och hållet först imorgon, vidare gjorde hon en bra poäng gällande ersättningsbussarna. Ett tåg rymmer ett antal tusen personer (beroende på hur många det är som vill trängas), medan en buss rymmer ca 100-200 personer. Effekterna av ett långvarigt stopp blir då solklara.

Aftermath: På gröna linjen blev det (som alltid när det är stopp på tvåan) en högre belastning än vanligt när folk började leta alternativa resvägar. Det var väntat. Veoliahoran tog det lugnt och väntade några tåg medan folk sprang in i de fullsmockade vagnarna som om själva livet berodde på huruvida de fick plats eller inte. Tur då att tågen går varannan minut i rusningen; för varje tåg rensades T-Cens plattform effektivt på stressade människor ända tills dess att tåget hem kom. Sittplats direkt -mycket trevligt!

Folk som klev på i Gamla stan för färd söderut pratade ivrigt och i hätska ordalag om SL, tunnelbanan, informationshaveri, allmänt kaos, slagsmål, etc, etc. Hm, ja… som förare vet man att det är si och så med högtalarsystemen och IDTS-skyltarna på många stationer. tekniken behöver uppdateras, eftersom man knappt hör vad som sägs. Står man som trafikant sedan på ett ställe där det är mycket folk samt biltrafikbrus runtomkring, hörs det såklart ännu mindre. Skyltarna kan dessutom slå om plötsligt eller bugga ur, vilket är vanligt vid förseningar, vilket inte direkt är lysande informationsmässigt. Lägg till det krossade förväntningar hos personer som bara velat komma hem efter en lång dag på jobbet och som istället får vänta på ersättningsbussar på obskyrt belägna ställen, där köerna redan ringlar långa… och där bussarna kommer/går mycket sporadiskt och humörbomben är på väg att brisera. Klart som fan att det är frustrerande att behöva ägna två-tre timmar åt att åka hem, när det kan gå mycket snabbare med tuben. Som står still. Fan vad orättvist! Det är då man drar upp mobilen och ringer polaren som får veta hur jävla orättvis världen är…

Under tiden, i tunneln mellan Mariatorget och Slussen, jobbar linjetekniker med flera febrilt för att försöka få banan körklar till imorgon. Det är bara att hålla tummarna och hoppas att det fixar sig.