Kategoriarkiv: klotter

Kort höststart

Hösten kom till bana 1 med besked denna vecka och på onsdagen var det extra tydligt, när morgonkylan slog sina klor i stockholmare på väg till arbetet. Flera resenärer hade bytt bort sommargarderoben mot långärmat och även någon enstaka mössa kunde siktas i folkmassorna.

Trafiken var blandat rörig och organiserad. Förarna hängde på stationerna för att vänta in sina hålltider, samtidigt som vändningarna innebar en del sena avgångar. Att förändra ett fungerande system tar tid och utfallet av en sådan förändring kan bli antingen katastrofalt eller fantastiskt. För MTR är det säkerligen fantastiskt, eftersom tågen ligger i tid även om det väntas vid en hel del stationer. Förarna är dock fortsatt skeptiska, MH-teamet likaså.

Tur 27 ropade från Hagsätra och plattform två där en tvärslå i staketet hade lossnat, alternativt bänts loss. Föraren menade att det kunde vara ett första steg i en process där klottrare kanske skulle klippa upp staketet och kunna springa in och ut för att måla tågen. DLC kontaktades.

I Farsta strand rapporterade tur 42 in klotter. TLC frågade om det rörde sig om en målning eller streck och svaret blev att kluddpellarna hade varit framme och gjort en stor graffitimålning på en av vagnarna. Som tur var skulle tåget bara åka genom stan och sedan rulla in i depån. Därmed togs det inte ur trafik direkt.

Tur 50 hade otur med hyttdörren. Den fastnade i Råckstas plattformskant. Efter att ha ryckt och dragit i dörren, lyckades föraren få den att stängas.

Och kring Ängbyplan verkade ett djur befinna sig på spåret, men det försvann lika kvickt som det kom, av radion att döma.

Annonser

Koppelåkarsöndag

Söndagen var lika lugn som lördagen, kanske var den till och med lugnare. Diverse småhändelser piggade upp förarnas vardag men mest förflöt dygnets första hälft i stilla ro.

Tur 40 rapporterades ha en trafikant som vid ankomst till stationen hade ramlat ut från tåget som en säng potatis. Mannen var mycket berusad och blev liggande vid plattformskanten på den vita linjen. Förarna turades om att hålla uppsikt över honom medan Trygg-C skickade vakter. Tur 41 meddelade kort efter sin ankomst att passagerare hjälpte upp mannen på en bänk. Där satt han sedan i drucken slummer tills vakterna nådde fram för att höra hur det var med honom och vart han hörde hemma.

Tur 2 ropade om klotter i sin V2:a, i passagerarutrymmet bakom hytten. Det noterades men vagnen fortsatte rulla i trafik då färgen var torr. Nästa varv ropade tvåan igen, denna gång eftersom han hade upptäckt att en av städarnas städmaskiner stod obemannad mitt på Skanstulls plattform, på den norra delen av densamma. TLC lyfte luren till DLC och lokalvården, under tiden ombads förarna inkomma med rapporter om huruvida maskinen rört sig eller ej. -Detta då det aldrig är en god idé att lämna lösa föremål/fordon/etc. på plattformen eftersom de ibland kan hamna på spåren. Det finns alltid någon individ som tycker att det kan vara roligt att se vad som händer om så skulle ske. Därav försiktigheten. Snart hade rätt personer kontaktats och maskinen avlägsnades. Senare lät det som att tur 39 knastrade fram att det fanns en kundvagn på en plattform. Även den avlägsnades.

Tur 33 ropade in ett dörrfel ungefär samtidigt som tvåan rapporterade om klotter. Problemet för 33:an var att ett av dörrparen stängdes mycket långsamt, det gick så långsamt att föraren fysiskt fick hjälpa till att knuffa igen dörrarna för att dörrbladen skulle sluta tätt. Ett par stationer senare kompletterade föraren sin felanmälan genom att förklara att dörrparet nu var avstängt i väntan på montörs ömma omsorger. (Ett långsamt stängande dörrpar innebär att betydelsefulla sekunder går förlorade varje station och på en lång linje som nitton kan det sammanlagt bli 2-3 minuter som försvinner totalt.)

Samtidigt hälsade tur 24 i Skarpnäck att hans tåg blev stående där eftersom polisen sökte igenom det efter någon eller något. Stoppet blev inte långvarigt då polisen bedömde att de kort därpå kunde släppa iväg tåget.

Dagens längsta händelseförlopp bestod av koppelgranskningar vilka flera förare fick utföra efter att det vid många tillfällen under söndagen inkommit rapporter om koppelåkare. Rapporterna gällde både röda och gröna linjen samt koncentrerades kring Slussen, varför alla förare uppmanades hålla utkik efter personer som rörde sig misstänkt runt kopplen. Både tur 8 och tur 42 fick kila bakåt och se efter om de fått med sig någon koppelåkare, men båda kunde till allas lättnad meddela att så inte var fallet. Men den höjda uppmärksamheten gällde fortsatt.

På eftermiddagen fick tur 39 felkod 24, fel på körspaken. Problemen gjorde att turen blev sen och tur 25, som vanligtvis åker efter 39:an, kom fram till Gullmarsplan först (på 39:ans tid) och fick vänta in trafikanterna. Strax därefter ropade 39:an att hans tåg hade gått i nödis när det lämnade tunneln från Skanstull mot GUP, felkod 24 lyste dock med sin frånvaro. Föraren fick tillstånd att trycka P och körde vidare. När tåget nådde Svedmyra, anropade föraren TLC igen för att berätta att felkod 24 hade kommit tillbaka. Den hade återkommit ända sedan Alvik söderut. TLC rådde att omaktivera, men efteråt var felkoden kvar och tåget fick tömmas.  Föraren bytte körände och åkte sedan direkt in i Vällingbydepån via Råcksta. Efter fixande i depån kunde tur 39 köra upp till Vällingby för att där gå norrut i rätt tid.

Dagens snackis: Tjänstebegärspapper finna att hämta på TX. De som hade bläddrat igenom dessa undrade förvånat varför det bara var två hophäftade A4-papper samt en bibba tjänster som låg i kuverten. Sökblad för sociala tjänster, listor över platskontorens placeringsordning samt sidan med preferenser (in/ut, utlåning/ingen utlåning, ha elev/inte ha elev, osv) saknades och en kollega skrattade gott åt att placeringen blivit både försenad och felhanterad. Han skrev skojfriskt ‘1’ som placeringsnummer på framsidan och lade ned papprena i kuvertet igen…

Rulltrapporna står still på flera stationer i följd i innerstan. Enligt flera kollegor hade TLC, efter en förares förfrågan, meddelat att rulltrapporna står still eftersom reservdelar till dem saknas. Någon föreslog att kanske även personalbrist på grund av semestrar spelade in i detta. Förhoppningsvis görs någonting åt rulltrapporna denna vecka.

Butlertjänster. MUF var inte sena med att hoppa på det hela och klä ut sig till butlers på T-Centralen. Utöver själva ordet butler fanns det små guldkorn i det förslag som Ilija Batljan (S) lade fram. Om alliansen fortsätter att styra efter valet lär samma tjänster säkerligen införas förr eller senare, men under ett annat namn.

Spårvagnspremiären i lördags. Den nya spårvägen går traditionellt från Djurgården och in till Norrmalm, men det är första etappen. Sven Nordin (M) berättade i City i torsdags att nästa spårväg kommer att bli mellan Hammarby sjöstad och Slussen, man tittar även på att få till en spårvagnslinje på Folkkungagatan och att förlänga vidare från Slussen in till Norrmalm. Blir det ett nyss Slussenelände, eller har arkitekterna till Nya Slussen tänkt igenom trafiklösningen ordentligt?

En Herbalifegrön julidag

Fredagen tycktes vara en klotterfestival; var och varannan sjutton blev klottrad invändigt eller utvändigt. På en av dem, tur 20, passade en kille med barnvagn på att rita på golvet precis bakom föraren, som såg detta och tillkallade vakter. Vakterna tog kluddaren på bar gärning och lyfte ut honom omedelbart. I övrigt fick en annan sjutton tågbyte på grund av klotter och en tredje undvek tuschpennemarodörerna med blotta förskräckelsen.

Idag fortsatte strömförsörjningsproblemen mellan Johannelund och Hässelby strand tur och retur. Förarna har nu inte fått trycka snabbstart på flera veckor och man undrar när det hela kommer att åtgärdas. Kanske blir det bättre när enkelspårstrafiken försvinner i augusti?

Tidigt på morgonen rapporterade en förare att en kille lekte med slangskåpet på Skanstulls plattform. Lymmeln hade öppnat skåpet, dragit fram slangen och sprutade nu vatten för glatta livet över plattform, spår, tåg och ITV i norränden. Vakter tillkallades, men enligt MH:s källa hade lustigkurren hunnit försvinna. Vad som inte försvann var dock kortslutningen som det spolade vattnet orsakade i norrspårets ITV, vid tvåvagnsmärket. ITV:n var bistert mörk under större delen av dagen tills samme förare felanmälde den flera timmar senare. Då kallades raskt personal till platsen för att med sin teknikmagi se till att skärmen vaknade till liv. Det gjorde den och snart var det sista spåret av morgonens vattendyrkande lymmel några långsamt torkande pölar på plattformen.

När tågen rullade ut ur depån på morgonen frågade en förare över radion varför skyltarna lös upp med ‘ingen påstigning’ när hennes tåg ankom stationerna. TLC sade att det var väl bra att de gjorde så eftersom tåget gick i transport. Det höll föraren med om. En stund samt en harkling senare förklarade föraren att hon råkat ta med sig trafikanter. Tåget, som egentligen skulle ha gått i transport till bryggan Gullmarsplan för vidare transport till Farsta, blev snabbt ett trafiktåg. Istället för att tömma vid Gullmarsplan och åtminstone rulla tom till Farsta, menade TLC att föraren lika gärna kunde låta tåget gå i trafik eftersom hon ändå plockade upp trafikanter. Flera kollegor spekulerade i vem föraren var och en kom fram till att hon säkert var inlånad från en annan bana då det för närvarande råder personalbrist på gröna linjen. Och med tanke på hur turlistan har gjorts om med en del nya koder samt hålltider, är det inte så lätt att läsa den ibland.

En förare på sjutton varskodde TLC om att det låg en valp (?) på plattform fyra, någon borde titta till den så att den inte blev uttorkad. Vakter beställdes och flera förare hann ropa under tiden. Tunneltågförare är ett djurvänligt släkte och det skulle inte förvåna MH om någon förare delade med sig av lunch eller vatten innan vakterna hann fram.

Under gårdagen började det dyka upp personer med ljusgröna väskor och nyckelband på plattformarna. De klev på tågen genom hela innerstaden, för att sedan gå av i mängder vid Globen. Kollegorna började undra vilka de var och MH med flera konstaterade att de måste tillhöra någon konferens i just Globen. Idag fick gåtan sin lösning, när de gröna väskorna samlades klungvis på plattformarna för att invadera tåg, stad och rike. Logotyperna på väskorna avslöjade att personerna tillhörde Herbalifes distributörer. De kom från hela Europa och åkte fel mest hela tiden, en kollega tipsade om att man kanske borde snurra fram kod 166 på Hagsätratågens destinationshjul för att få tillägget ‘via Globen’ att dyka upp på IDTS-skyltarna. Efter det tycktes antalet grönklädda, väskbärande Herbalifeentusiaster hitta till sitt massmöte/konferensen…

Signalfelssöndag

Veckan har varit ganska lugn. Burkplockarna har blivit fler och några cyklister har tänkt åka tunnelbana. Lördagen var desto mer händelserik; den började med att tur 57 ropade från Alvik eller Krillan om att en fylla hade trängt sig in i hytten för att försöka ta sig till förarstolen och köra tåg. Föraren hade dock lyckats övertyga mannen om att han borde hålla sig på plattformen. Där blev han kvar och efterföljande tåg varnades för 1 st. körglad överförfriskad trafikant. Men när nästa förares tåg bromsade in vid plattformen, för att släppa av och på resenärer, tycktes mannen ha lugnat sig betydligt och han gick sedan av i Fridhemsplan för att leta sig ned till blå linjens plattformar. Och vem vet, kanske fortsatte historien där?

Vid Gullmarsplans plattform två, precis vid ITV-skåpet, hade någon blivit av med både frukost, lunch och middag. Personen ifråga hade under sin promenad norrut på plattformen även spytt flera gånger och jourstäd kontaktades omgående. Dessvärre tog det ett bra tag innan de gjorde någonting åt saken (de hade säkerligen en hel del att göra efter den blöta valborgsnatten). Snart knastrade radion till och en förare på nitton, som äcklat förkunnade att den där spyan måste bort snart. Hon hade nämligen precis trampat i den under dörrstängningen. Samtidigt ropade en annan förare att plattform tre behövde saneras, då folk uppenbarligen återigen hade misstagit avlösningsplatsen för att vara en offentlig toalett.

Från linje sjutton hälsade tur 66 att några ungar hade klättrat in på spårområdet och stulit ett ploghindermärke som de nu stod och viftade med bredvid spåret. TLC bad nästa tåg undersöka saken och avvaktade, kanske var man tvungen att kontakta Trygg-C. Men norrgående tåg rapporterade att ungarna verkade ha nöjt sig med ett pinnviftsuppträdande och sedan lämnat platsen. TL slapp skicka vakter och sedan föll lugnet över radion i en hel timma eller två… tills tur 66 ropade från Kärrtorp igen (norrut denna gång och med ny förare) att hon såg i ITV:n att hennes bak var målad. Det blev helt tyst på radion. Sedan harklade sig föraren och förtydligade att V3:an var målad. TL konstaterade att det nog hade skett i Skarpnäck och plockade bort ett evenemangståg som istället fick bli ett vagnbyte till 66:an. Nästan samtidigt fick tur 56 ett vagnfel som var av den graden att tåget måste bytas; varpå nästa evenemangståg försvann för att bli tågbyte. Trasan 56 stod i Gullmarsplan på plattform 4 i drygt en halvtimme innan den kunde forslas bort och under tiden kördes all trafik via plattform 3. Tågbytet för 66:an genomfördes därför i Skärmarbrink och klottertåget gick först i transport till Skogskyrkogården, för att där vändas och rulla mot Guppet, där det vändes på bryggan för en sista transportsträcka till Högdalsdepån.

Söndagen har även den varit händelserik. På lördagen följde TLC en spårbeträdande burkplockare noga och även denna dag fick de hålla koll på en sådan. Tågen fick ta det oerhört försiktigt i Blackeberg, där mannen plockade burkar på spårområdet. Han smet sedan upp på en närbelägen bergbit, via vilken han sedan tog sig ut från banan. Och i likhet med lördagen blev linje sjutton klotteransatt även idag. Tur 23:s förare ropade från Kärrtorp söderut att en dörr var nödöppnad och att hon skulle gå bak för att återställa den. TL tyckte att det lät bra, men tänkte ett varv till och bad föraren att ta en titt längsmed vänstersidan av tåget också, eftersom det var sannolikt att tåget blev klottrat. En titt senare rapporterade hon att TL:s farhåga tyvärr var besannad. En återställning senare hade ett tågbyte börjat ordnas, men tågets avgångar ställdes in under ett varv eftersom tågbytet skulle ske i depån (?). Även tur 25 fick ett tågbyte. Ty det tåget hade en ständigt uppdykande felkod 1031, vilket gjorde att förarna var tvungna att be om att få trycka P för att kunna köra.

Men alla dessa småhändelser till trots var det under söndagseftermiddagen som det stora kaoset utbröt och fortfarande pågår. Strax efter klockan tre hojtade TLC att alla tåg i stan skulle stå still. Om förarna var på väg in till en station kunde de köra in på denna och stå still där. Efter att ha stannat tåg både till höger och vänster meddelade TL att ställverket hade ‘gått ner sig’ mellan Gullmarsplan och Fridhemsplan. Därmed hade man ingen kontroll vare sig över signal- eller växelläggande och ATP:n var kort sagt ‘körd’. De tåg som stod stilla tömdes ur illa kvickt och förarna fick hänvisa sina resenärer till ersättningsbussar. Några minuter in i ställverkskapsejsandet fick man kontroll över delarna runt Slussen-Skanstull, varpå det planerades att köra undan tåg. Men inom kort visade datorn sin grymhet genom att ilsket neka TL kontrollen igen och växlarna kunde inte läggas om för att vända ex. tur 7 vid Slussen. Man gick snabbt ut med ett allmänt meddelande till förarna om att linje 17 och 19 skulle vända i Gullmarsplan och linje 18 i Skärmarbrink.

Det är således sedan två timmar tillbaka för närvarande totalt stopp i trafiken mellan Gullmarsplan-Fridhemsplan. Och problemen verkar fortsätta. Avlösningarna spricker såklart och flera förare kommer få jobba över, kaoset efter kaoset kommer förmodligen att vara omfattande när alla tåg ska turas om och rätt person ska sättas på rätt plats. Siemens personal har säkerligen ryckt ut för att felsöka/hjälpa till att åtgärda felet och alla kollegor gör sitt bästa i ännu ett trafikkaos, samtidigt som de, vid det här laget, trafikluttrade stockholmarna möts av texten ‘stopp pga signalfel’ och söker nya färdvägar såsom Tvären, bana 2, ordinarie busslinjer, etc. När trafiken väl släpps på, kommer det gå långsamt i början eftersom en del dörrar på tågen i stan lär slitas och hållas i när alla vill hem. Och därefter blir det tågkänning när alla tågen i stan i gåsmarsch ska lämna den. Då kan det vara lönt att vänta ett par tåg och slippa den värsta trängseln.

Uppdatering 1: 17:55 -MH-teamet har fått mejl om att trafiken är redo att rulla igång norrut, men tur 7 verkar dessvärre ha fått dörrproblem. TL rapporteras vara mycket frustrerad, vilket man blir med nästan tre timmars stopp i bagaget. Efter tre timmar vill man bara att allt ska flyta.

Uppdatering 2: 18:10 -Trafiken är igång.

Dålig fjutt i västerort

Dagen började lugnt och ljuset målade Stockholm i sina vackra färger under gryningstimmarna. MH tuffade belåtet omkring med sitt tåg under morgonrusningen och det verkade som om tisdagen skulle bli ännu en i raden av rätt händelselösa dagar. Men då började rapporter komma över radion om att det var dåligt med ström mellan Abrahamsberg och Åkeshov. Kort därefter ropade förarna att de hade fått totalt linjespänningsbortfall och att tågen inte drog. TL svarade sammanbitet att det var strömlöst från Abrahamsberg till Hässelby strand; i praktiskt taget hela västerort blev tågen stående på stationerna medan kunnigt folk försökte ta reda på vad det var som felades med strömmen. Tåg började vändas i Stora mossen, Abrahamsberg och Alvik. Den sistnämnda stationen var den det vändes mest vid. Ersättningstrafiken gick mellan just Alvik och Hässelby strand. Varsamt lotsades tågen genom stan fram en station i taget av trafikledningen, för att i Kristineberg eller Thorildsplan (oftast) få veta var de skulle vända. Under tiden kunde förarna i västerort mest bara acceptera läget, dvs att de inte kom någonstans och informera om vad det var som gällde med jämna mellanrum. Runt en timma senare meddelade förarna hoppfullt att strömmen började komma tillbaka på  en del stationer, men TL höll kvar tågen en stund för att låta dem pumpa upp alldeles för låga HB-tryck, för att hinna planera trafiken och för att -viktigast av allt- strömmen skulle komma tillbaka överallt.

När trafiken åter började rulla till och från västerort var det inte överallt; det var fortfarande strömlöst mellan Råcksta och Hässelby strand, varpå ersättningstrafiken kortades ned till att gå mellan de stationerna. Nu blev det också problem med extratågen, eftersom flera av dessa skulle gå ned i depån via Råcksta eller Vällingby -inte bara sträckorna på banan var strömlösa, utan det läget hade även drabbat depån. Istället vändes extratågen eller kördes in temporärt på uppställningsspår och bryggor medan man försökte bedriva trafik på de sträckor som hade ström. Dryga halvtimmen senare kunde tågen mellan Hässelby och Råcksta till sist börja rulla. Medan avlösningarna sprack i lika skarpt snabb takt som ett på ett gammalt hederligt kinesiskt smatterband, påbörjades omtågningen av linje 18 samt 17. Linje 19 följde snart efter, så fort det stod klart att tågen låg i en någorlunda vettig ordning. Framåt halv tolv-ett sjönk lugnets varma kappa sig i stilla försiktighet ned över banan. Dagens trafikstrul var över.

Trodde vi, ja. En timma och en rapport om spårbeträde ute i Hässelby senare, var TLC tvungna att stanna trafiken igen. Tågen på väg mot Hässelby fick vända i Vällingby, eftersom en man hade tagit sig in på spårområdet och vägrade lämna det. På radion lät det som om han stod på eller hade slagit sig ned på spåret och strömmen på sträckan bröts omgående. Trafikanterna hänvisades till ordinarie bussar från Vällingby och vändningarna fortsatte där medan de av ärendet berörda instanserna omhändertog mannen. En halvtimme senare var trafiken åter igång på hela gröna linjen.

Mitt upp i alltsammans ropade tur 2 från Farsta strand om att det luktade mycket starkt i södra änden av stationen; lukten var sprejfärg och vi vet ju alla vad det betyder -klottersäsongen har börjat, kluddfjantarna är återigen tillbaka och i deras farvatten kommer de inställda avgångarna på grund av skadegörelse, vilka inte bara kostar pengar utan framförallt stockholmarnas tid och tålamod, eftersom folk faktiskt kunde ha åkt med de inställda tågen någonstans…

Dagens snackis:
1) Bombdåden i Moskvas tunnelbana. Läskigt. Scenarior över hur det skulle se ut om samma sak hände i Sverige dyker såklart upp i de flesta förares tankar.

2) Almega, som representerar arbetsgivarna, tycker att 0% löneförhöjning och mer arbete är en bra idé. Lokal och individuell lönesättning tycks vara årets arbetsgivarmodell. Läs mer om individuell lönesättning här och här. Passa på att läsa om vad Almega håller som huvudpunkter i avtalsrörelsen 2010. Och självfallet vad spårtrafikdelegation (som agerar för arbetstagarna) skriver. Vad säger kollegorna? Det är blandat. Merparten tycks dock vara emot arbetsgivarnas förslag. Likaså MH-teamet. Det är viktigare med rättvisa villkor åt alla. För intresserade är det demo imorgon mot Almegas lönepolitik, samling på Stureplan kl. 13:00, för avmarsch mot Almegas huvudkontor på Östermalm.

Uppdatering: Både DN och SvD passade på att skriva lite om dagens tubprövningar. Roligast är som vanligt DN, där kommentarfältet alltid utgör god underhållning. SvD skriver kort om både strömlösheten och spårspringet.

En trögstartad vår

För MH:s del har det varit väldigt lugnt ute de senaste två veckorna på morgonen. Utöver en mycket frustrerande tillfällig hastighetsbegränsning, västerut genom stora delar av innerstan, har det mest hänt småsaker hit och dit. Hastighetsbegränsningen som omnämns är givetvis den mellan T-Centralen och Rådmansgatan, vilket drabbar tre hela stationer. Den hade inte varit besvärlig om det inte sedan två år tillbaka redan ligger en praktiskt taget permanent tillfällig hastighetsbegränsning på just 30 mellan Slussen och Gamla stan. Det går förvisso att köra 60-70 en bit efter GAS, men sedan måste man bromsa in lagom till TCE eftersom börvärdet piskar en i ansiktet efter kurvan ovanför backen vid infart till stationen. Det är med andra ord nästan fyra stationer som drabbas och det räcker med litet större belastning i form av rusning/folkmassor för att tågen ska bli litet senare än vanligt på väg norrut. På morgonen är problemen inte fullt lika stora som de förmodligen kan vara på eftermiddagen, eftersom den rusningen pågår ett par timmar längre än morgonrusningen. Den nyare av hastighetsbegränsningarna beror på spårarbeten, man håller på att byta slipers och liknande. Det känns också i tåget vid de berörda platserna; tåget kan vagga till eller ‘sjunka’ ned och sedan upp där om man känner efter. Som alltid känns varje tågrörelse betydligt mer i hytten.

På torsdagen hade det tydligen varit en besvärlig dag för kollegorna som satt reserv, då reservjobben plötsligt hade försvunnit och ersatts med färdiga körjobb. Personalbristen var stor den dagen. På fredagen verkade planeringen dock ha varit bättre; varje gång man gick förbi mässen satt samma reserver där och tråkade med varsin planka. (Plankan=lista med avlösningar som ska bevakas.)

I söndags när nattrafikens tåg började rulla mot depåerna skakade det till på tur 78. Halv sex på morgonen försökte föraren sända flera gånger från Rågsved söderut, bara för att hela tiden bli avbruten av oroliga trafikanter. När anropet väl kom till TLC meddelade föraren att det utbrutit fullt slagsmål mellan olika grupper på stationen. Som brukligt är vid storskaliga bråk, började kombattanterna att hoppa ned på spåret bakom tåget för att komma undan när det gick upp för dem att vakter eller polis kunde komma när som helst. De klättrade över staketen, några blev kvar på spåret och när norrgående tåg var på väg in till stationen fick det stanna av säkerhetsskäl då en kvarvarande person gömde sig vid plattformsgrinden -förmodligen i väntan på tågets passerande. När denne upptäckte att tåget stod still sprang han fram till staketet och klättrade över det. Det stillastående tåget kunde därefter rulla in försiktigt till stationen och öppna dörrarna. 78:an, som precis hade lyckats få igen sina dörrar, lämnade stationen och rapporterade att slagsmålet fortsatte i biljetthallen. I Hagsätra tömdes tåget för att enligt turlistan åka hem till depån. TLC frågade hur det var med föraren, han mådde under omständigheterna bra, men berättade smått skakad om att bråkstakarna hade slagit ut tanden på en resenär. Densamme (eller en annan resenär?) hade dessutom fått nästan hela örat avslitet på ena sidan av huvudet.  På väg ner mot Högdalen stannades transporten av polisen som ville ta uppgifter, då de hade anlänt till platsen och gripit flera personer. En stund senare blev det förståeligt lite problem med att köra in i depån då föraren var upprörd, man märkte att han ville åka hem och sova bort bilderna av slagsmålet. Med södra bilens assistans kunde 78:an iallafall snart åka in i depån. Då brakade ett bråk lös i Fridhemsplan, vilket rapporterades in omedelbart av en vaktpatrull -där var de vårdslösa nog att slåss såpass att de slängde ned varandra på spåret och med strax ankommande tåg kom varningen i rättan tid. Tur 8 tog det mycket försiktigt på väg in till stationen, men som tur var hade bråket då antingen retts upp eller flyttat på sig; det fanns inga personer på spåret.

Söndagen fick sedan sitt lugn, men med osedvanligt många sovande ombord på tågen. Det kändes som om det var vakternas enda sysselsättning i tuben under morgonen var att väcka sovande passagerare. Solen sken då dagen grydde, men det varma välgörande skenet övergick sedan i duggregn, spöregn och till sist stora fluffiga flingor som yrde runt i luften. Snön hade återerövrat Stockholm. MH körde milt modfälld över detta faktum genom staden och möttes av lika modfällda passagerare, som stod på plattformarna med tomma blickar och brustna förhoppningar om en vår som plötsligt hade satts på undantag. Snöovädret fortsatte hela dagen, men våren kämpade emot för full kraft och den mesta snön smälte vid kontakt med marken. Dagen efter fick kung Bore erkänna sig besegrad när våren räckte ut tungan mot honom och solen stack fram mellan molnen igen.

I övrigt är avtalsrörelsen igång och det verkar som om alla parter står långt från varandra. Tanken var att förhandlingarna skulle vara klara den 31:a mars, men det datumet lär bli en aning förskjutet. Handels varslar om strejk inom handeln till den 1:a april, ca. 5000 anställda runtom i landet omfattas -strejken är inte utformad att drabba konsumenten i första hand, utan företagen. Livsmedelsarbetareförbundet har också varslat sin motpart från och med den 1:a april. Fackförbundet GS varslar också, om övertidsblockad från och med den 5:e april. Klubb 119:s blogg uppdaterar fortlöpande vad det är som händer i frågan. Det kan bli aktuellt med sympatistrejker eller liknande. Ex. SEKO kan komma att varsla om en sådan. Det kommer då kanske fungera som så att yrken med inkomstbringande funktion för SL, konduktörer och spärrvakter, tas ut i strejk. Trafiken lär dock flyta på som vanligt. På Emteärrhora uppdaterar vi när vi vet mer om vad SEKO, DSTS och ST tycker samt tänker om saken. Fortsättning följer, mao.

Klottersäsongen är kommen, men än så länge tycks det vara för kallt för kluddtomtarna att börja sabotera trafiken. De nöjer sig för närvarande med att klottra och måla på inomhusstationerna.

Julhelgsrapport

Juldagens absolut skönaste radiokonversation ägde rum på sena morgonkvisten. TLC undrade om de hade kontakt med 14.15 och föraren svarade att visst var han där. TLC replikerade med att han kanske skulle byta några siffror på tumhjulet så att han hamnade på rätt bana.

Ute på banan hade Sockenplans plattformsdörrar blivit helt övermålade av någon ovanligt skadekåt kluddpelle och detta felanmäldes frekvent under dagen allt eftersom nya förare tillkom. Det är tyvärr inte ovanligt att sådant sker under julhelgen eller andra helgdagar då det under långa stunder inte kommer några tåg/är folk ute. Man hoppas alltid mot sitt förnuft att de ska ge fan i ens arbetsplats, men klotterpjattarna har som bekant sin egen agenda där de utropar sig själva till något slags förvridna hjältar. Till Annandagen hade dörrarna tack och lov blivit sanerade.

Under veckan har det varit uruselt med ström mellan Slussen och Medborgarplatsen när man kör söderut. Det är någonting där som slår ifrån och följden blir att tåget hoppar till så fort det har mer än sth 20. Således är det bara att gasa upp till trettio och sedan ställa körspaken i nolläge tills tåget kommer in på den övre sträckan vid växeln, där strömmen är som den ska. Strömproblemen har fortsatt under helgen och eftersom det är både jul och nyår kan det dröja innan problemet åtgärdas. TLC hade tidigare i veckan skickat ut personal för att titta på sträckan men vad vi vet är ännu ingenting i lösningsväg planerat.

Annandagen var det, ja… En kort sammanfattning följer här:

Tur 64 fick brytarfel på en dörr som därmed vägrade stänga sig och efter att föraren förklarat att hon redan hade provat att göra nya dörrmanövrar (TLC brukar ta gick hon bak för att se om dörrskrället kunde puttas igen. Södra bilen kallades ut till Kärrtorp för att assistera. Turen tömdes snart ur. Efter mycket om och men samt allmänt knätrollande kunde den sedan gå i vagntransport till Gullmarsplan.

På eftermiddagen tvärdog tur 51:s handmikrofon plötsligt på väg söderut och föraren meddelade att hon inte hade någon som helst kontakt med trafikanterna som det lät. Utropen nådde inte fram. Mikrofonen i V1 hade förvisso fungerat, men frågan var om den hade nått ut till trafikanterna i V2 också eller om den enbart hade omfattat V1. Felsökning påbörjades och slutade sedan med att TLC ordnade fram ett tågbyte nästa gång turen stannade norrut i Gullmarsplan.

Ett fruktansvärt tjut ven över radion och tur 82 felanmälde sedan sin hyttdörr. Den var inte tät nog och följaktligen fick man plugga igen öronen för att kunna köra. TL konstaterade att jo, det verkade så eftersom ljudet hade hörts ända fram dit genom radiovågorna. En notering gjordes och turen fick rulla vidare. Andra gången föraren anmälde dörren undrade man om han kunde stå ut tills vidare och skriva på dörren. Han svarade jakande men menade att vagnarna behövde bytas in så fort det var möjligt då tjutandet var olidligt.

Tuben körde med tvåvagnståg hela dagen, vilket inte räckte fullt ut alla gånger. Efter klockan nio på morgonen stod det klart att startskottet för årets mellandagsrea hade gått och att folk vallfärdade in till stan för att fynda samt från stan med sina fynd. Plattformarna var lagom fulla framåt tolvsnåret och mer trängsel skulle det bli vad dagen led. Under eftermiddagen blev tvåvagnsproblemet än mer påtagligt. En förare hade fått lov att lämna ett hundratal personer både i Hötorget och på T-Centralen; efterföljande förare meddelade TLC att trafikanterna bar hockeytröjor varpå TLC meddelade att jo, det var visst hockeymatch i Globen ikväll. Men det fanns inga extratåg beställda… De ordinarie tågen fick dras med en tyngre belastning än vad som hade förväntats och det snurrades ivrigt på tumhjulen för att få fram destinationskoden ‘via Globen’. Linje 18 fick även tumhjulssnurra in ett nytt infoalternativ eftersom det går utmärkt att ta sig till golfbollen via Skärmarbrink.

Överlag var det ändå lugnt, om än halt i innerstan eftersom tågen på grund av snöandet drog med sig väta in i tunnlarna.