Dimman vid Odenplan

Det börjar långsamt lacka mot jul. Kanske kan man tycka att det är litet för tidigt att sia om vinterns intåg i vardagen, men när skyddsbrädorna på strömskenan är alldeles vitfrostig om morgnarna känns det som om hösten inte kommer att bli lika lång som vanligt. Kylan under dygnets tidiga timmar gör att morgondaggen ligger kvar länge på rälsen och följaktligen blir det då halt. Under lördagen rapporterade flera tåg in att de slirade, gled och halkade sig runt på utomhussträckorna. Från Farsta centrum ropade två olika förare om att de hade glidit litet för långt och undrade vad signalen visade, eftersom de båda hade hamnat jämsides med den och inte kunde se den. Båda gångerna gav TLC det lugnande beskedet att signalen var grön och två lättade förare kunde rulla vidare. Man passade på att utfärda en halkvarning över radion till alla förare, som därmed manades till extra försiktighet vid infart till station.

Tyvärr glömde TL att varna för inomhushalkan, som har återvänt. Det var särskilt halt i nedförsbacken mellan Hötorget och T-Centralen denna dag, vilket säkerligen ställde till det för de vagnar som är mer känsliga för halka än andra. Tur 62 felanmälde exempelvis sin V1:a eftersom den slirade för mycket. Snart ropade tur 72 (?) att en person, som var missnöjd då han missat tåget, hade bankat och slitit i hyttdörren tills föraren öppnade passagerardörrarna igen. Föraren ville förståeligt nog ha vakthjälp med mannen och fick veta att hjälpen skulle komma vid Gullmarsplan. En stund senare hälsade TL att vakterna hade fått annat jobb och att de kanske skulle komma först i Skarpnäck.

Under hela dagen ropade oroliga förare med jämna mellanrum om dammet som lagt sig som en dimridå över stn Odenplan. TLC hänvisade till att arbeten med Citybanan pågick och orsakade dammet, som kom från berget. Men lukten sade någonting annat, MH undrade i sitt stilla sinne om det inte var betongdamm och uppenbarligen var det flera förare som närde samma misstanke, varför föraren på tur 81 frågade efter mätningar av partiklarna, som kunde vara farliga. TL sade att han fick kontakta sin arbetsledare och skyddsombudet. När skiftbytet på TLC hade gjorts, bekräftade en TL att det var betongdamm som yrde runt i luften vid Odenplan (och som ligger i tjocka lager på bryggan i gropen, som en förare påpekade). Ett telefonsamtal till DLC avslöjade att det var betongsprutandet av en tunnel som orsakade dammolnen och mysteriet med ODP-diset är således löst. Man hälsade att betongsprutningen inte skulle vara farlig, men flera förare menade att de ändå kände att en mätning av dammpartiklarna vore bra, då dammet kan sätta sig i lungorna. Munskydd brukar ofta rekommenderas vid bygg- och sliparbete där partiklar frigörs ut i inomhusmiljöer, men både förare och trafikanter saknar sådana. Luften vid den dammtäckta bryggan är tung att andas och en mätning välkomnas varmt, då förarna som kör linje 17 på helgerna tillbringar en hel del tid bland dammpartiklarna. Fortsättning följer.

Annonser

One response to “Dimman vid Odenplan

  1. här kan man läsa lite om det ofarliga betongdammet: http://www.pdworld.com/default_artikel.asp?categoryID=1&pageID=1029

    Det verkar vara sådär nyttigt kan man säga lite sammanfattningsvist .

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s