Det började som en skakning…

Näej, signalfelet kom tyvärr inte tillbaka och det blev därför en helt vanlig arbetsdag för Veoliahoran. Men enstaka filmteam från nyhetsredaktionerna i Stockholm dök upp här och var (Odenplan, Slussen, Medis) för att få lite rörliga bilder till sina korta reportage om signalfelet imorse. Bildmaterialet från Odenplan dök upp i de regionala nyheterna på Svt. Teamet har även varit uppe på TLC och gjort studiebesök. Det skojigaste med det sistnämnda var presstjifens kommentar ‘man får lära sig av det som inträffar och se till att det inte händer en gång till’. Detta efter att man redan konstaterat att ingen vet vad det var som gick fel med datorerna. Hm. Fråga en förare nästa gång, det är roligare; vi har en stark konspirationsteoretisk ådra som gör sig väl i TV!

Den stora grejen idag var väl de eviga felkoderna som dök upp ute på olika tåg. En tur ropade in nästan hela 400-familjen, medan en annan hade en V1:a fullproppad med så många fel att det bara var att kapitulera och omaktivera. En tredje tur fick 1032 och allmänt svårt att förflytta tåget. Lösning? Omaktivering! Ett fjärde tåg, extranitton tillika tur 46, fick inte upp dörrarna i tåget på de stationer som kräver dörrpermissiv, eftersom knappen glappade. Ni gissade rätt: omaktivering. Well, andra gången det hände, i Högdalen, fick den arme föraren order av TLC att nyckla ur och istället genomföra dörröppnandet från en annan hytt. Under tiden hann givetvis något otåligt litet as nödöppna en dörr, vilken självfallet måste återställas innan det gick att köra igen.

Hässelbykidsen formerade sig återigen denna dag, men nu lade man in motoffensiven illa kvickt och lyckades med ordningsvakters hjälp att avvisa dem från stationen. Samtidigt, på andra sidan stan i Hagsätra, hade plåtterklottrarna vaknat till liv och målat V3:an på tur 32. Rosa, lila, gult och slemgrönt i en salig röra rullade genom stan ett varv eftersom vi numera (tack vare regnvädret i onsdags) har lite vagnbrist. Samma vagnbrist som igår innebar att en del extraturers förare bara fick med sig två vagnar från depåerna. Fortsätter det regna som det just nu gör utanför Veoliahorans fönster hemma, kommer vi få kuska runt i envagnståg hela nästa vecka. Man bävar inför rusningen!

Men, men. Det märktes klart och tydligt att det var fredag, eftersom dörrklämningarna och fyllorna ökade radikalt. Den första fyllan rapporterades in redan vid tolvtiden på dagen. Det följdes av en radda anrop om fylleglada ungdomar sittandes på plattformskanterna och en 17-förare som rapporterade en spya precis innanför ett dörrpar. Även kvarglömtkategorin brukar bli intressantare på fredagarna; en herre hade ringt och bett om att föraren skulle leta efter hans påse med öl som blivit stående när han gått av. Föraren hittade mycket riktigt en påse med tre Arbogaöl i när tåget parkerat i Hagsätra. Uppgiften föraren fick från TLC var att ölmannen skulle bli mycket glad och stå i Stureby norrut. Men när tåget kom dit var trafikanten inte på plats, varpå ölen lämnades vid grinden litet fint. Man kan ju hoppas att farbrorn faktiskt iddes masa sig dit när han nu låtit andra göra sig så mycket omak för burkarna.

Andra tecken på att helgen börjat fick vi på radion i form av ett flertal tåg som fått dörrar nödöppnade. 18.2 hade tur i oturen att ha en förarkollega i sluthytten, vilket gjorde att vad som kunde ha blivit ett maffigt stopp från Alvik till Odenplan istället bara blev en parantes i ordningsproblemstatistiken när kollegan återställde dörren. Två flugor i en smäll blev det för ordningsvakterna som tillkallades för att se till att några killar slutade upp med att reta en resenär. Utöver att lösa ordningsproblemet visade det sig att den trakasserade trafikanten var burkplockare…

Sittandes på sitt sista tåg hörde Veoliahoran vid halv sju-tiden ett ömsom argt ömsom skakat radioanrop till TLC från tur 9. Föraren hade stängt dörrarna och varit på väg att lämna stationen när en dyngfull man hoppade ner på spåret med pavan i hand för att stoppa tåget. Nian stannade såklart. Vad är alternativet, liksom? Fyllhunden klampande triumferande ombord. Han ville bara poängtera att han minsann kunde stanna ett tåg för att hinna med det. Djupt inne i sin lilla alkoholdimma kunde han förmodligen inte alls koppla vare sig faran med det egna tilltaget eller den effekt det hade på föraren, som rosslade fram informationen över radion. TLC undrade om föraren kunde peka ut den överförfriskade karln, sedan meddelade de att vakter var på väg och att man skulle se till att få honom rejält bötfälld som grädde på moset.